Arkeologer gräver i maktens centrum

STORTORGET. Det arkeologerna hittills hittat är ett mönstermurat tegelgolv i ett hus som haft gaveln vänd mot den gata som hette Heliggest strede. Den sträckte sig från våra dagars Lilla torg till Adelgatan. Fram till 1501 ägdes tomten av borgmästare Jens Pedersen.

Att arkeologer försöker dokumentera Malmös senmedeltid beror på att äldre va- ledningar byts ut på den västra delen av Stortorget. Grävningarna ska pågå till december.

Ska keramiken som arkeologen Karin Lövgren hittat ge svar om husets ålder om vem det tillhört? Foto: Johanna Wallin

Arkeologerna befinner sig bokstavligen i maktens centrum. Också före Stortorgets tillkomst styrdes Malmö från området väster om Sankt Petri kyrka. Här gjordes affärer upp och beslut fattades om vem som skulle tas upp i de olika hantverksskråna. Idag fattas de viktigaste besluten i Rådhusets fullmäktigesal.

Själva torgets storslagna historia kan dateras till 1522 då Jörgen Kock byggde huset med samma namn intill Helgeandsklostret, där nuvarande hotell Kramer finns idag. Året efter utsågs han till borgmästare.

Jörgen Kock hade egentligen kommit till Malmö som danske kungens myntmästare med storslagna planer för staden. Dessa fick skjutas åtskilliga år i framtiden, främst på grund av stridigheterna mellan katoliker och protestanter i Danmark (för den som glömt sin historia: Skåne och Malmö hörde till Danmark vid den här tiden)

När Christian III stod som segrare i ”Grevefejden” togs Jörgen Kock, som näst intill var satt på undantag, till nåders igen. Han återfick sin egendom och borgmästartitel 1536.

För Jörgen Kocks del hade fejden handlat om att bryta de katolska prästernas och adelns makt.

Att Kocks hus låg där det låg spelade förmodligen en roll när han äntligen fick möjlighet att omsätta sina byggplaner.

Helgendsklostret revs och Stortorget anlades. 1546 var torget klart och hade fått ett rådhus i den östra delen (ett annat stort byggprojekt de här åren var uppförandet av Malmöhus).

Jörgen Kock såg till att en ny stor gata anlades från stranden över Skeppsbron förbi hans eget hus till Stortorget.

Nu gräver arkeologerna ett tiotal meter från hans hus. Det är resterna från tiden före Stortorgets tillkomst som intresserar.

Skriftliga dokument visar att borgmästare Jens Pedersen, eventuellt rådmannen Conrad Hvitsted, ägde tomten.

— Utöver skriftlig dokumentation är keramik ett bra sätt att datera huset, säger arkeologen Karin Lövgren.

I mitten av nästa vecka räknar arkeologerna med att vara ganska säkra på vem som har bott i huset, trots att de bara får gräva på en liten plätt där ledningsdragningarna ska göras.

— Men vi har en speciell metod med vilken vi räknar ut hur stort huset har varit, säger Åsa Carlsson.