Hennes moped blev dubbelt stulen

Det finns egentligen bara två bovar i den här historien: tonåringar som senast sågs försvinna på en ill-orange moped längs Nobelvägen i riktning mot Dalaplan fredagen den 27 augusti om eftermiddagen.

–‑Den största idioten i det här är jag själv. Jag borde ha struntat i vad polisen sa och bara tagit tillbaka min moped, säger Pehrnilla Pütz.

Natten till den 25 augusti stal någon hennes och hennes mans mopeder. Tjuvarna verkar ha varit dels starkt motiverade, dels hemtama i källargaragen på Ronnebygatan. Mopederna var låsta med feta, försäkringsgodkända lås.

–‑Här stod de, och här, genom flera dörrar, måste de ha dragit mopederna. Jag säger ”de”, för det här gör man inte själv, min moped väger 81 kilo, de måste ha jobbat hårt, säger Pehrnilla Pütz när hon visar runt i källargaraget.

Vi passerar igenom och in till cykelförrådet med fyra–fem gallerburar som inte tillskrivs någon särskild lägenhet. Är ett förråd ledigt kan man ta det och sätta på lås om man vill. Men det krävs digitala nycklar – taggar – för att komma in. Här hittades Pehrnilla Pütz moped två dagar efter stölden, på Malmöfestivalens sista dag. Hon ringde polisen.

–‑Du kan tro att jag ångrar mig i dag. Jag borde bara ha knäckt upp låset. Men jag är inte sån – jag vill göra rätt.

Klockan var omkring tolv och polisens ledningscentral hade inga lediga bilar då. Pehrnilla Pütz stod och väntade ett par timmar innan hon var tvungen att sköta familjebestyren. Kvart över tre hade hon hämtat sin son från skolan – mopeden stod kvar. När hon hämtat dottern på dagis var hon på väg till förrådet igen.

–‑Då hörde jag ett ljud – min moped, den låter riktigt ettrigt. Den körde förbi ute på Nobelvägen. Jag tittade på klockan, den var 16.29.

Två killar satt på mopeden – uppskattningsvis tretton till femton år gamla.

–‑Jag tänkte att det var sista gången jag såg den.

Nya samtal till polisen, utan resultat. Först vid 20-tiden ringde polisen tillbaka och hade en patrull att skicka.

–‑Jag var hemma med barnen som skulle sova och min man var på en återträff med sin skola. Det gick inte. Och det var ändå för sent.

Där kunde historien ha slutat – ännu en av de många mopedstölderna i stan. I fjor anmäldes 356 fall. Men Pehrnilla Pütz lackade ur när hon i onsdags fick besked att stöldutredningen lagts ner.

–‑De har ju inte ens varit här och tittat. Man måste kunna ta reda på vem som använder förrådet! Vaktmästaren säger att man kan kontrollera vilka som passerat in genom dörrarna. Vad jag förstår är det 43 lägenheter som har nycklar in här, och jag vet ju vilka tider som gäller – jag såg killarna vid halv fem-tiden. Då behöver man väl inte gå längre tillbaka än en timme och se.