Antisemitism en stridsfråga

Text: Elin Fjellman Jaderup
Publicerad 1 oktober 2010 6.30 Uppdaterad 15 oktober 2010 23.32

Malmö.
Borde antisemitism ha fått en särskild plats i Malmö stads nya handlingsplan mot diskriminering? Den borgerliga oppositionen tycker det.

MALMÖ. När startklockan ringde för gårdagens kommunfullmäktigesammanträde var det samma politiker som före valet som tog plats i den pampiga salen i Rådhuset. Den nyvalda församlingen tillträder först 1 november. Då blir det fortsatt rödgrönt styre, men ny mandatfördelning och delvis nya politiker.

En liten grupp demonstranter som kallar sig ”Malmö hjärta mångfald” mötte politikerna vid entrén mot Stortorget. På åhörarläktaren var det ovanligt mycket folk, uppskattningsvis ett femtiotal som mest. Till exempel var Malmö stads demokratiambassadörer där för att lyssna på debatten om Malmös nya handlingsplan mot diskriminering (se faktaruta).

De borgerliga – med ett undantag – tyckte att antisemitism borde ha fått en särskild plats i planen.

– Vi vill att antisemitism tas in som en särskild diskrimineringsgrund, sa Anja Sonesson (M).

Yvonne Jönsson (KD), som snart lämnar fullmäktige eftersom hennes parti förlorade sitt enda mandat i valet, sa:

– Antisemitism är en unik form av rasism som är särskilt angelägen att uppmärksamma i Malmö mot bakgrund av det våld och hot som har riktats mot Malmöbor med judisk bakgrund.

Juha Jurvanen (V) har lett den politiska grupp som har arbetat med handlingsplanen.

– Detta är en generell plan. Vi har inte heller dragit in islamofobi, sa han.

Miljöpartisten Malin Björns:

– Jag tycker verkligen inte att man ska peka ut någon särskild diskriminering som värre än någon annan. Vem tänker på att homo- bi- och transpersoner ligger högt i självmordsstatistiken?

Folkpartisten Björn Lagerbäck som leder Malmös dialogforum klargjorde att har en annan uppfattning än de andra borgerliga. Han avstod från att rösta om förslaget att föra in antisemitism som diskrimineringsgrund.

– Jag tror inte att någon skulle uppfatta det som positivt om jag deltog i en omröstning som kommer fram till att vissa grupper har större skyddsbehov än andra, sa Björn Lagerbäck.

Stefan Lindhe (M) sa:

– Har ni inte sett vad historien har inneburit för den judiska folkgruppen? Ni relativiserar!

Anneli Philipson (V):

– Man kan fråga sig vem som relativiserar. Du jämför olika grupper, vem som lidit mest och längst.

Björn Lagerbäck (FP):

Jag vet det lidande som det judiska folket genomgått, men jag vet också det lidande som romer har genomgått. Vi har lika stort ansvar för alla grupper i Malmö.

I debatten kom även andra synpunkter på handlingsplanen.

– Var i denna skrift kan vi få in diskriminering på grund av politisk tillhörighet? sa sverigedemokraten Jörgen Grubb.

Ingenstans, svarade Juha Jurvanen (V). Han sa att man har utgått från de diskrimineringsgrunder som finns i lagen, och att diskriminering förutsätter en maktrelation. Juha Jurvanen sa också till Sverigedemokraterna:

– Ni borde titta på ert eget partiprogram. Ni vill stoppa bidrag till invandrarföreningar. Det är diskriminering!

Jan Steimer, SPI, vill att samhällsinformation inte bara sprids på webben.

– När mer än hälften av alla 65-plus inte har tillgång till internet är det diskriminering att hänvisa till hem­sidan.

Det blev votering om förslaget att föra in antisemitism som diskrimineringsgrund. Förslaget stöddes av M, FP, KD, SPI och SD. Men det röstades ner av den rödgröna majoriteten S, V och MP.

Trots den heta debatten om antisemitism röstade de borgerliga partierna ja till handlingsplanen. Sverigedemokraterna röstade nej med argumentet att diskriminering på grund av politisk tillhörighet saknas.

Kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu (S) var frånvarande på sammanträdet.

Ny handlingsplan mot diskriminering

Planen riktar sig till alla kommunala verksamheter i Malmö och avser alla kommuninvånare.

Syfte: synliggöra och motverka diskriminering. Främja de mänskliga rättigheterna och likabehandling.
Planen utgår från följande diskrimineringsgrunder: kön, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning samt könsöverskridande identitet och uttryck.
Planen säger bland annat att:
Kommunanställda arbetsledare ska få kontinuerlig utbildning i antidiskriminering.
Andelen med utländsk bakgrund (född utomlands eller född i Sverige med två utlandsfödda föräldrar) av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen.
Kommunen ska uppmärksamma löneutvecklingen för föräldralediga, och kommunen ser gärna ett jämlikt uttag av föräldraledighet.
Det kommunala bostadsbolaget MKB ska aktivt motverka boendesegregation, främja integration och jämställdhet och bekämpa diskriminering.
Alla Malmöbor ska ha tillgång till samhällsinformation på ett språk och i en form som främjar deras möjlighet att få tillgång till service på lika villkor.
Kommunens verksamhet ska arbeta för att även andra familjebildningar än den traditionella kärnfamiljen synliggörs.
Planen ska följas upp, och revideras senast i december 2013.

Större eller mindre text



27 läsare har reagerat på denna artikel

26% är glada

7% är likgiltiga

7% är nyfikna

59% är arga


Hur reagerar du på "Antisemitism en stridsfråga"?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu