CENTRUM. För två veckor sedan bestämde han sig för att slutligen göra något, efter att länge varit arg, för att inte säga ursinnig, över det sexuella våldet mot kvinnor.
– Det är en attitydfråga, det är jag övertygad om. Något är fel när flickorna i våra skolor kallas för "hora" oftare än de får höra sina egna namn, säger Ralph Andersson.

Ni manifesterar och marscherar, hur påverkar det en våldtäktsman?
– Jag hoppas att det leder till att fler engagerar sig och pratar om problemet. Då kan det påverka människor.
Det gick inte att ta miste på varken engagemang eller allmänhetens uppskattning. Längs marschvägen applåderade flera. Bilister vid Gustav Adolfs torg tutade och gjorde tummen upp.
En polisbil gick som förridare till tåget och jämnade marschvägen.

Ralph Andersson hämtade inspiration till manifestationen från 16-årige Niklas Göljén, som startade en namninsamling mot våld sedan hans syster våldtagits. Och han vill se en fortsättning, kanske en förening, som håller liv i diskussionen med publika framträdanden och föreläsningar i skolorna. Regelbundet återkommande marscher tror han inte på som metod. Snarare då att manifestationen upprepas på andra håll i landet. Redan har män i både Göteborg och Norrköping hört av sig.
Före torsdagens marsch gick rykten om att främlingsfientliga Nationaldemokraterna skulle försöka "kapa" demonstrationen som Ralph Andersson och hans kompisar organiserat.
– Men jag hade en direktkontakt med en person från nationaldemokraterna i förväg som lovade att man inte skulle försöka göra politik av vår marsch. Och jag är mycket angelägen om att det inte ska vara politiskt på något sätt. Det här handlar om något annat, det berör alla, oavsett politisk syn, säger Ralph Andersson.
% är glada
% är likgiltiga