MALMÖ. En vanlig fredagskväll: du tar ut pengar, köper en tidning, tar buss 5 till Folkets park och traskar bort till Möllevångstorget. Glöm inte att le, så att du blir snygg på bilderna.
Runtom i Malmö finns tusentals övervakningskameror. Men ingen vet hur många kamera-ögon som filmar Malmöborna – bara att det blir fler kameror för varje år.
Nu vill biograferna, grundskolorna och stadsbussarna montera upp kameror. Och Malmös politiker vill övervaka hela gågatan, från Centralstationen till Möllevångstorget, för att minska brottsligheten.
–Kamerabevakningen byggs på år för år. Det är ingen tvekan om att kameraövervakningen har ökat, säger Sören Svensson, handläggare på länsstyrelsen, som hanterar alla tillstånd för övervakningskameror i Skåne.
Efter överfallet mot en busschaufför i Kroksbäck bestämde Skånetrafiken att alla stadsbussar i Malmö ska utrustas med kameror de närmaste två åren. Taxi Kurir i Malmö har fått tillstånd att montera kameror i alla sina taxibilar. Men hittills har de inte gått vidare, eftersom intresset bland taxiägarna inte varit tillräckligt stort.
Kommunen planerar att satsa 14 miljoner kronor på att sätta upp kameraövervakning runt 24 av Malmös grundskolor.
–Jag tycker självklart att det är bra. Vi vet att det har en mycket kraftfull effekt, det minskar skadegörelsen dramatiskt, säger kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu (s).
Men innan stadsfastigheter, som äger kommunens skolor, går vidare med skolkamerorna väntar de på att länsrätten ska besluta om kommunen får rikta kameror mot skolgårdarna på Örtagårdsskolan, Kryddgårdsskolan och Värner Rydénskolan. Justitiekanslern, JK, har nämligen överklagat det kameratillståndet, trots att kamerorna bara ska vara påslagna på kvällar och nätter för att minska vandaliseringen.
– Här har JK bytt fot lite grand. Vi har gett många skolor tillstånd till kameraövervakning. Och tidigare har JK inte reagerat, säger Sören Svensson på länsstyrelsen.
När det gäller förslaget om att kamerabevaka hela stråket från Centralen till Möllevångstorget betonar Ilmar Reepalu att det inte ska sitta poliser eller väktare i någon Big Brother-studio, som ständigt tittar på vilka personer som promenerar längs gågatan. Reepalu vill bara att övervakningsfilmerna ska plockas fram när polisen behöver utreda ett specifikt brott.
– Det är den modellen vi ska titta på, så att folk inte ska behöva känna något integritetskränkande, att någon tittar på vad jag gör eller vem jag promenerar tillsammans med. Istället handlar det om att klara upp brotten, att den som har begått en misshandel åker fast.
– Jag tycker att det är en ganska viktig skillnad mellan att vara övervakad och att klara ut brott, säger Ilmar Reepalu.
Redan för sex år sedan, i november 1999, hade länsstyrelsen gett tillstånd till 1040 övervakningskameror i Malmö. Fram till augusti 2003 utfärdade länsstyrelsen ytterligare 123 kameratillstånd i Malmö.
Varje tillstånd kan gälla allt från en enstaka kamera i en servicebutik till de 44 kameror som polisen fått sätta upp vid Öresundsbron. År 2004 satte antalet nya kameratillstånd rekord i Skåne, och även 2005 har länsstyrelsen gett tillstånd till hundratals nya kameror i Malmö.
De flesta kameratillstånd gäller på obestämd tid, och ytterst få anmäler att de plockar bort sina kameror.
Men antalet tillstånd hos länsstyrelsen ger bara halva sanningen om hur många bevakningskameror det finns i Malmö. På privat mark, som villatomter eller tvättstugan i ett hyreshus, behövs det inget tillstånd alls.
– Vi har en känsla av att den privata övervakningen ökar, eftersom tekniken har blivit billigare och enklare. Vi har många samtal från bostadsrättsför-eningar och hyresvärdar, som vill få råd och veta hur reglerna ser ut, säger Sören Svensson på länsstyrelsen.
Och många butiker och företag sätter upp olagliga kameror, utan att söka tillstånd.
–Det förekommer förmodligen i rätt stor utsträckning. När vi är ute på tillsyn stöter vi på en hel del övervakning som det inte finns tillstånd till, säger Sören Svensson.
* För att få tillstånd att sätta upp en övervakningskamera krävs att området
behöver bevakas för att förebygga brott eller förhindra olyckor.
* För att få tillstånd till kamera-övervakning krävs att behovet av
bevakning väger tyngre än allmänhetens intresse att slippa bli filmad.
* Länsstyrelsen beslutar om kameratillstånd, men besluten kan överklagas
till länsrätten och Regeringsrätten.
* Justitiekanslern har som uppdrag att vakta allmänhetens intresse av att
slippa kameraövervakning, och överklagar därför om myndigheten tycker att
länsstyrelsen eller länsrätten ger alltför frikostiga tillstånd.
* För butiker, banker och postkontor räcker det att göra en anmälan till
länsstyrelsen när de sätter upp kameror vid kassorna eller entrén.
* Det måste finnas ”tydlig skyltning” som berättar att platsen är
kameraövervakad. Normalt får filmen från övervakningskameror sparas i högst
en månad.
0% är glada
50% är likgiltiga