”Det blir ett slags moment 22”

MALMÖ. I rapporten går det bland annat att läsa att ”Andelen svensktalande vuxna är liten på flera förskolor i stadsdelen och flera av barnen är i en miljö där vuxna varken pratar svenska eller barnens modersmål”. Skolinspektionen anser inte att förskolorna arbetar tillräckligt målmedvetet med att tillgodose barnens behov av att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket.

Samma kritik riktas mot Fosie stadsdel.

Myndigheten tycker också det är anmärkningsvärt hur stadsdelarna kan få fortsätta ha så låg andel högskoleutbildade förskollärare.

Turid Dedic, rektor med ansvar för förskolorna i Västra Kattarp och Örtagården, är kluven till kritiken.

– Det blir ett slags moment 22 för oss. Om vi får fler behöriga förskollärare kan det innebära att vi förlorar en del av den språkkompetensen som finns hos vår personal idag. Det vi behöver är både flerspråkiga pedagoger och en utökning av förskollärare i stadsdelen.

Stadsdelsfullmäktiges ordförande Andreas Konstantinides (S) känner vanmakt inför situationen.

– Det är mycket allvarligt och vi har satt totalt stopp för att anställa personal som inte talar svenska. Fast jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, vi anställer ju dem ändå. Hos oss är det endast 35 procent av pedagogerna som har behörighet.

Irene Nilsson, rektor för förskoleområde Herrgården, menar att personalens kunskaper i andra språk också är viktig med tanke på att Modersmålsenheten inte kan tillgodose alla ansökningar om modersmålsstöd.

Enligt Margaretha Müngers­dorff, biträdande rektor på Modersmålsenheten, får bara hälften av förskolebarnen i stads­delen Rosengård rätt till modersmålsstöd.

– Mer räcker inte vår budget till. Jag har varit ytterst noggrann med att förskolorna ska skicka in alla ansökningar om modersmålsstöd, oavsett om vi kan hjälpa dem eller inte. På det sättet talar statistiken sitt tydliga språk. Så här ser behovet ut, och så här många kan vi tillgodose med nuvarande budget.

Margaretha Müngersdorff tycker inte det är konstigt att så många av stadsdelens elever inte blir behöriga till gymnasiet.

– All forskning visar att om ett barn inte lär sig sitt modersmål i tidig ålder är det mycket svårare att lära sig sitt nya språk och tillgodo­göra sig kunskap i skolan. Modersmålsstödet till förskolebarnen borde vara mycket större.

Hon har en egen teori om varför inga av alla miljontals kronor har gått till förskolorna under årens lopp.

– Man får inte betygsätta eller utvärdera barns utveckling på förskolan. Därför är det svårt att mäta om en satsning har gått bra eller dåligt. Att satsa på eleverna i högstadiet är enklare, deras kunskap kan mätas i slutbetyget.