Alla har rätt att gripa någon

MALMÖ. Polisen efterlyser Malmöbor som vågar ingripa om någon blir rånad. Men hur långt får en medborgare egentligen gå för att förhindra brott? – Det man absolut kan begära och önska av ett vittne är att han eller hon ser till att polisen blir underrättad, säger överåklagare Sven-Erik Alhem.

Alla personer i Sverige har rätt att gripa en medmänniska. Det kallas envarsgripande och förutsätter att den gripne begår ett brott som kan leda till fängelse.

Sven-Erik Alhem.

– Det absolut grundläggande är att göra samma avvägningar som polisen ställs inför, säger han.

Även om Sven-Erik Alhem tycker att polisens uttalande var drastiskt anser han att det finns en mentalitet som både är skrämmande och kuslig i dag.

– Man ska sköta sig själv och skita i andra.

Han höjer dock ett varnande finger och förklarar att det är viktigt att det inte slår över åt andra hållet.

–Det är inte någon Rambomentalitet eller medborgargarden som är lösningen. Då blir det otäckt, säger han.

En viktig del i brottsbekämpningen är människors vilja att ställa upp som vittnen. Hur riskfyllt är det att vittna?

– Tingsrätten är en ogästvänlig miljö. Vittnena känner nog olust, det förstår jag. Men risken att råka illa ut är låg, men självklart går det inte att lämna några garantier, säger han.

Inom poliskåren råder det konsensus om att det inte enbart är polisens och myndigheternas uppgift att lösa brottsligheten.

– Ser du någonting som du tycker ser misstänksamt ut så ta upp din mobil och ta några bilder eller filma en liten stund. Vi har så mycket kännedom om rånarna så tillsammans med det kan en sådan bild vara värd hur mycket som helst i utredningen, sa Willy Persson.

Men hur långt får en medborgare egentligen gå för att förhindra brott? Mitt under lördagsrusningen på Möllevångstorget förra helgen avlossade en 56-årig man tre pistolskott mot en 25-årig man som blödande föll till gatan.

I tisdags häktades 56-åringen på sannolika skäl misstänkt för mordförsök. Mannen erkänner skjutningen men åberopar nödvärnsrätten eftersom att han först blev misshandlad med ett bollträ av 25-åringen.

Nödvärnsrätten betyder att en annars straffbelagd handling betraktas som tillåten. Förutsatt att det sker i en nödsituation för att avvärja fara som hotar liv, hälsa eller egendom.

– I all maktutövning gäller proportionalitetsprincipen. Du får aldrig använda mer våld än vad som krävs, säger Sven-Erik Alhem.

I debatter under senare år har diskussioner förts om att införa en lag som förpliktigar medborgare att ingripa om de ser att ett brott begås.

– Vi kan inte straffas för att vi inte hjälper till. Men samtidigt är det moraliskt svårt att tänka sig att inte ingripa i vissa situationer.

– Om du ser ett litet barn som håller på att drunkna i Pildammsparken, och bara går förbi för att du har bråttom, då skulle du förmodligen inte sova så gott på natten. Men du skulle inte kunna bli straffad, säger han.

Rånoffer utsätts för en oerhörd kränkning av den personliga integriteten, menar Sven-Erik Alhem. Vid händelsen förra torsdagen, då en 21-årig man blev rånad på Södervärns busstation, var det ingen som reagerade.

Trots att vittnen såg 18-årige Jimmy Almgren bli rånad utanför Nydalaskolan avstod folk från att ingripa.

– Där tycker man att de samlade goda krafterna skulle ha möjlighet att bistå offret. Det är enormt viktigt att visa lojalitet gentemot offret. Annars blir det en dubbel kränkning av offrets integritet, säger Sven-Erik Alhem.