Hans helighet på hemlig blixtvisit

Hans helighet var på ett strålande humör. Han pratade med elever och lät sig fotograferas tillsammans med dem. Han till och med skrev autografer.

– Han älskar denna typ av spontana besök, sa Salvatore Monella, journalist på Vatikanens tidning Osservatore Romana som följer påven på alla resor.

Påven gjorde avstickaren till Malmö när han var på väg till De katolska världspensionistdagarna i Gdansk nu i helgen.

– Vi trodde aldrig, aldrig, aldrig att han skulle komma, säger Ylva Dernbrant som går i årskurs 3.

Påven Benedictus XVI på väg mot Rådhuset under ett paraply hållet av hans ständige följeslagare och privatsekreterare, kardinal Führing. Foto: Martin Lindeborg

Det var hon och klasskamraten Anneli Andersson som redan förra året skrev ett brev till Påven med en inbjudan till jubileumsfestligheterna. Påven svarade med ett lyckönskningsbrev på latin där han beklagade att han inte kunde närvara.

– Men i måndags fick vi plötsligt ett samtal från kardinal Führing, en av Påvens närmaste män, att besöket skulle bli av. En förutsättning var att besöket skulle ske med minsta möjliga uppmärksamhet. Jag höll på att trilla av stolen, sa Latinskolans rektor Kurt Westlund, samtidigt som han i småregnet stod på skolans trappa och väntade på att Påven skulle anlända.

Skolans elever, finklädda som om det var avslutning, hade svårt att stå stilla i upphetsningen.

– Vad kallar man honom. Säger man bara ”Påven” eller Your Honor eller vad? undrade Johan Bengtsson i klass 2 Sp.

– His Holiness, svarade någon.

– His Pope, sa någon annan.

Så kom då det påvliga följet; en armada av limousiner och en bataljon säkerhetsvakter i mörka solglasögon.

– Varför kör han inte i sin golfbil? undrade flera elever.

– Han kör inte golfbil. Det heter Popemobil, förklarade rektor Westlund.

Svartklädda kardinaler och andra dignitärer steg ut först. Och så gled den katolska kyrkans överhuvud ut ur bilen, klädd i sin purpurfärgade ”vardagsdräkt”. Han lyfte blicken och läste högt samtidigt som han pekade ovanför porten där skolans devis, Herrens fruktan är vishetens begynnelse, lyser i gyllene bokstäver:

– Initium sapientae timor domini.

Påven Benedictus var på ett strålande humör när han mötte eleverna på Latinskolan. Rafaella Flygare försökte förmå påven att tala med hennes mormor. Foto: Martin Lindeborg

Entrétrappan var fylld med mobiltelefonfotograferande elever och lärare. Påven lotsades in i aulan, som för nio år sedan renoverades med hjälp av en donation från Vatikanen:

– Det blev snyggt, sa Påven och satte sig ned för en liten pratstund med några av eleverna. Han hoppade obehindrat mellan tyska, engelska, latin och italienska.

Eleverna hade förberett frågor i flera dagar. Merisa Aleckovic ville veta hur första veckan var på nya jobbet när Påven tillträdde för ett år sedan. Påven skrattade glatt åt frågan:

– Det var en bra vecka, svarade han.

Ludvig Sundin undrade om Benedictus XVI har några fritidsintressen:

– Jag älskar att spela piano. Det har jag gjort sedan jag var liten. Jag tycker också om att titta på blommorna i våra vackra trädgårdar. I mitt tidigare liv var jag, precis som min företrädare Johannes Paulus, sportintresserad, särskilt fotboll och stav.

– Som ni vet är jag från Bayern och där finns bara ett lag, Bayern München. Vi var många tyska kardinaler som blev ledsna när Jürgen Klinsmann gick till Tottenham.

Är detta första Sverigebesöket? undrade Ludvig Sundin också.

– Som påve ja, som Joseph Ratzinger var jag här och fiskade lax någon gång efter kriget. Och då passerade jag Malmö vill jag minnas.

– Vet Påven att den svenska formen av Benedictus är ”Bengt”. Bengt XVI, skulle det alltså bli, berättade eleven Johnny Pettersson.

– Intressant, sa Påven.

När det svaret var lämnat, viskade Påvens skugga, kardinal Führing, något i påvens öra och det var signalen till att pratstunden var över:

– Ni talar mycket bra engelska och tyska. Och kom ihåg: In verba magistri lurare, sa Påven och gick sakta ut ur aulan och nedför trapporna där eleverna hängde i klasar.

Lika plötsligt som Han kommit, var Han borta. Två programpunkter till hann Hans Helighet med; ett kort besök i S:t Petri kyrka där stadsantikvarien Anders Reisnert berättade om både kyrkans och Latinskolans historia. Den ursprungliga skolan låg vägg i vägg med kyrkan fram till en bit in på 1800-talet.

Därefter följde en snabbvisit på Rådhuset där kommunfullmäktiges ordförande Kjell-Arne Landgren hade mottagning. Efter en lunch bestående av favoritmaten ”flädle” (en sorts bajersk pannkaksspaghetti) och ”Eggs Benedict” ville Påven absolut gå ut på balkongen mot Stortorget.

När han stod där och vinkade åt alla som samlats på nedanför sade han:

– Nu känner jag mig som hemma i Vatikanen.

Klockan 15.22 lyfte påvens flygplan från Kastrup med destination Gdansk.