Tuffare upphandlingar ska stoppa svartjobb

Som Sydsvenskan tidigare berättat håller en helt ny upphandlingsmodell på att utarbetas i Malmö för att motverka svartarbete och den osunda konkurrens som följer i dess spår. Grundidén kommer från den vitajobb-modell som prövades i Stockholm för sex år sedan och som innebar att företag som vinner offentliga upphandlingar åtar sig att:

Inte anlita svart arbetskraft direkt eller genom underleverantörer.

Ha kollektivavtalsenliga löner.

Aktivt undersöka om underleverantörerna har F-skattebevis, betalar skatter och arbetsgivaravgifter.

Låta fackliga representanter kontrollera att avtalet hålls.

Den modellen vill majoriteten bygga på med andra modeller som finns i Sverige och andra delar av Europa, berättade kommunalrådet Andreas Schönström (S), Lari Pitkä-Kangas (MP) och Morgan Svensson (V) under en gemensam presskonferens på tisdagen.

I Rotterdam ställs till exempel krav på att minst fem procent av lönekostnaderna hos ett företag som vinner en upphandling, ska gå till att anställa långtidsarbetslösa.

I ett pilotprojekt i Nacka stärktes samarbetet mellan kommunen, Ekobrottsmyndigheten och en rad andra myndigheter för att förhindra att organiserad brottslighet tjänade pengar på offentliga upphandlingar. Bland annat infördes krav på närvaroregistrering och id-kort på byggarbetsplatser.

Kalmar och Nybro har infört en uppförandekod där det bland annat står att inga leverantörer får ha ”koppling till företag baserade i så kallade Skatteparadis”.

Senast i oktober fanns en bred politisk enighet kring förslaget. Endast Anja Sonesson (M) uttryckte viss tveksamhet.

Hennes partikollega Stefan Lindhe är mer kritisk.

– Extra hårda krav och krångliga bestämmelser utöver EU:s och svensk lagstiftning för att delta i Malmö stads upphandlingar är enligt vår uppfattning inte ett led i att förbättra företagsklimatet, säger Lindhe i ett pressmeddelande.

Förslaget ska nu ut på remiss. I augusti väntas kommunfullmäktige besluta om att dra igång ett pilotprojekt som ska vara färdigt för utvärdering i juni 2013.

Satsningen kom delvis till efter Sydsvenskans reportage om hur asylsökande och papperslösa systematiskt utnyttjas som svart arbetskraft i en rad olika branscher och företag i Malmö. Det handlar i de allra flesta fall om mindre bolag som inte lägger anbud i kommunens upphandlingar. Men Schönström tror på indirekta effekter även på den delen av den svarta ekonomin.

– Kan vi se till att allt vi gör med de fem miljarder vi upphandlar med sköts schyst, kan det ge arbetsro till Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och polisen att gå hårdare åt andra företag, säger han.