De första 48 timmarna i en mordutredning är avgörande. Då klarar polisen upp ungefär 75 procent av fallen.
Polisprofessor Leif GW Persson har viss insyn i mordutredningarna.
– Utan att gå in på detaljer kan på sin höjd ett par stycken av dem klaras upp. Jag skulle bli svårt förvånad om man löste fler än hälften och inte det minsta överraskad om man inte klarar upp något av dem.
Justitieminister Beatrice Ask har fått samma uppfattning efter information från polisledningen.
– Något eller några verkar vara svåra, säger hon.
Inom 30 dagar måste polisen ha nått ett genombrott – ett regelrätt gripande eller också tydliga, bindande bevis som kan knytas till en person. Det visar statistik från kriminologen Mikael Rying och Leif GW Persson, som leder polisens arbete med att se över alla olösta mord i landet.
Går det längre tid lyckas polisen bara lösa några enstaka fall om året – i hela Sverige.
Malmö ensamt har de senaste tolv månaderna fem mord där ingen gripits. Fyra av dem sedan den 20 december.
De viktiga 30 första dagarna har snart gått för samtliga dödsskjutningar i Malmö.
– Man ska inte vara alarmerad av att det har gått tid. Det finns mycket kvar att göra i alla de aktuella ärendena, säger Börje Sjöholm, operativ chef för länskriminalen i Skåne.
De första veckorna är visserligen avgörande för framgång i ett spaningsmord, menar han. Men polisen måste inte tvunget ha någon frihetsberövad efter fyra veckor. Det gäller att göra rätt saker den första tiden, följa handboken för insamling. Bland annat:
Lista: Alla vittnen – och tänkbara vittnen.
Säkra: Tekniska ledtrådar på platsen och på offret.
Förteckningar: Fordon, mobiltelefoner på platsen före och efter händelsen.
– Då har man ett grundmaterial som finns med i hela processen och som vi kan gå tillbaka till, säger Börje Sjöholm. Nya uppgifter som kommer in kan kontrolleras och jämföras och så snävar vi in tidsramar, placerar folk på rätt plats och kan räkna bort iakttagelser som senare i utredningen visar sig inte vara så viktiga.
– Exempelvis vittnen som pekat ut misstänkta på platsen, men i själva verket var det ett annat vittne man såg.
I vissa avseenden kan det vara en fördel att tiden går.
– De första dagarna är normalt att vittnen inte har klara begrepp om vad som har hänt. Har man tio vittnen kan man få åtta olika berättelser. När man sen återkommer med frågor kan man få klarare svar.
På tisdag har det gått 30 dagar sedan 15-årige Ardiwan Samir mördades på Ramels väg.
– Det är inte roligt att tiden går och vi inte har någon skäligen misstänkt, men det känns inte sämre nu än för en eller två veckor sedan, säger åklagare Pernilla Trimmell.
– Att vi inte har någon skälig misstänkt idag betyder inte att vi inte har det imorgon, även om det inte är något som jag kan se nu att vi kommer ha. Det kan ändra sig från timme till timme.
Vid tidigare spaningsmord i Malmö och Skåne har utredare och spanare efter några veckor utan gripanden successivt flyttats över till andra, nyare utredningar. Nu är situationen annorlunda.
– Vi kör med full styrka och har en annan uthållighet nu än vad vi brukar ha i mordutredningarna, säger Börje Sjöholm.
I Sverige sker mellan 90 och 110 mord årligen. Siffran är stabil sedan
80-talet.
År 2010 löstes 88 procent av alla mord – den bästa siffran sedan början av
90-talet, enligt preliminär statistik.
96 procent av de uppklarade morden blir lösta under de första 30 dagarna. Då
grips en gärningsman eller tunga bevis säkras.
Beräknat på att polisen som bäst löser 88 procent av 110 mord, klarar svensk
polis upp i snitt 4 mord årligen efter att det gått 30 dagar.