Överåklagare vill granska hakkors

Vid den senaste veckans demonstrationer i Malmö mot Israels bombningar i Libanon har det förekommit flera plakat där man målat likhetstecken mellan den judiska Davidsstärnan och nazistiska hakkors.

Det har skapat förvirring bland polis och åklagare.

Är det brottsligt?

När nazister uppträder med hakkors på gator och torg råder ingen tvekan. Enligt ett rättsfall i Högsta domstolen från 1996 utgör det otvetydigt brottet hets mot folkgrupp.

Men nu handlar det inte om nazister. Utan om demonstranter i manifestationer anordnade av palestinska föreningen och libanesiska föreningen i Malmö.

I helgen vände sig Malmöpolisen till kammaråklagare Mats Svensson för att fråga om de skulle ingripa.

Hans svar blev nej.

Den rimliga tolkningen av plakaten, skrev Svensson, är att bäraren av plakaten inte vill hylla nazismen utan tvärtom uppfattar nazismen som något mycket negativt.

Att påstå att staten Israels politik i dag är lika illa som nazisternas i Tyskland är stötande, men måste ändå anses ligga inom ramen för tillåtna opinionsyttringar.

Men överåklagare Sven-Erik Alhem, som har ett särskilt ansvar för hetsbrott i landet, är av en annan åsikt.

- Det är en väldigt svår straffrättslig avvägning. Men jag anser att en förundersökning bör inledas, säger han.

Alhem pekar på att hakkorset är en laddad rasistisk och antijudisk symbol. Davidsstjärnan är ett kännetecken för folkgruppen judar.

Den som använder symbolerna så som skett på plakaten i Malmö måste då inse att det uppfattas inte bara som kritik mot staten Israel — utan också "utgör ett tydligt budskap om missaktning mot folkgruppen judar" , skriver Alhem.

När Riksåklagaren (RÅ) utfärdar riktlinjer är de bindande för landets alla åklagare. Överåklagarens utlåtande är bara vägledande — en rekommendation till de poliser och åklagare som bevakar demonstrationer om hur de ska agera.

- En domstolsprövning av de här fallen vore mycket välkommet, säger Sven-Erik Alhem.