Friskolan – en lönsam affär

Förra året var ett bra år för Birgitta Frejhagen. Som vd för Infokomp, med gymnasium i bland annat Malmö, låg lönen på en knapp miljon. Dessutom fick hon som aktieägare i bolaget ut nästan lika mycket i aktieutdelning. På senare år har det blivit allt mer lönsamt att driva privat gymnasium, visar Sydsvenskans granskning.

Birgitta Frejhagen är lärare och en av grundarna till utbildningsföretaget Infokomp. De startade framgångsrikt på 90-talet med vuxenutbildning. När de också ville driva gymnasieskolor såg det inte så ljust ut.

– Det var tufft några år när vi investerade i nya gymnasier, det kostar väldigt mycket, säger Birgitta Frejhagen.

Nu går det bättre. Förra året gick bolaget med vinst och nu har Infokomp gymnasieskolor i flera städer, däribland Malmö. Sydsvenskans genomgång av ekonomin i företagen bakom Malmös elva fristående gymnasier visar att de flesta fått bättre och bättre resultat. Alla utom ett företag hade positiva resultat i senaste årsredovisningen. Kunskapsskolans vinst för 2005 låg på knappt åtta miljoner kronor.

–Vi hade tre år med minusresultat när vi startade många skolor samtidigt. Först med tillräckligt många färdiga skolor kan vi nu se positiva resultat, säger vd Anders Hultin.

Varför går det bra för er?

–Det beror på att våra skolor är populära, vi har det elevantal vi behöver och vi har intäkter som motsvarar platserna, säger Anders Hultin.

Utvecklingen ger ledningarna bra betalt. Birgitta Frejhagen tjänade runt 900000 kronor förra året, Anders Hultin 1, 2 miljoner.

Är det en rimlig lön tycker du?

– Det är inte min sak att avgöra det men som ett allmänt resonemang med ett företag som omsätter en halv miljard och går med vinst så tror jag att den ligger rätt, säger Anders Hultin.

– Sedan är den säkert hög jämfört med löner i branschen, men jag tror att företag generellt visar medarbetare mer uppskattning än vad kommunerna gör, säger han.

På Baggium AB, som bland annat driver Malmö praktiska gymnasium, tycker vd och vice vd att de har för låga löner. De delar på 1,2 miljoner. Som kompensation tar de istället ut en miljon kronor var i aktie-utdelning.

– Upp till en viss gräns behöver man inte skatta när man tar ut aktieutdelning. Eftersom reglerna är så tycker vi inte att vi kan låta bli att ta ut pengarna, säger vice vd Ole Salsten.

Så ni två slipper skatta för den inkomsten?

– Vi skattar väldigt lite. Men det skulle kostat bolaget mer om vi istället höjt våra löner.

Många av företagen har flera verksamhetsområden, såsom vuxenutbildning, behandlingshem och svenska för invandrare. Det redovisas ofta i klump och det är svårt att se exakt hur bra gymnasierna i Malmö går.

De flesta av bolagen får dock större delen av sina intäkter från stat, kommun eller landsting. Frågan om aktieutdelning i liknande företag är omdiskuterad. Den tidigare socialdemokratiska regeringen införde en stopplag för utdelning i offentligt finansierade privatsjukhus. Före valet sa de att de ville införa en liknande lag för friskolor.

Birgitta Frejhagen, som utöver lönen fick cirka 800000 i utdelning förra året, är glad att den farhågan inte lär besannas med den nya borgerliga regeringen. De dubbla ersättningarna har hon gjort sig förtjänt av, anser hon.

– Jag har investerat pengar och för det fick jag utdelning. Som vd fick jag lön. Det är två olika personer så att säga, säger Birgitta Frejhagen.

Peter Rosberg, vd för B&T Education som driver fyra John Bauergymnasier i Skåne, äger inga aktier i bolaget. Därmed fick han inte del av utdelningen till ägarna, som gjorde att knappt en tredjedel av vinsten lämnade bolaget.

– Det är spelets regler att man vill tjäna pengar på det. Men om de sagt nej till investeringar för att kunna ta ut aktieutdelning hade det varit direkt omoraliskt, säger Peter Rosberg.

Kunskapsskolan har ännu inte delat ut några pengar till aktieägarna, men eftersom Anders Hultin ser friskolor som en framtidsbransch så tror han att det kommer att bli aktuellt.

– Vi kommer att expandera mycket kraftigare de kommande åren. Än så länge går bara var tionde elev i friskola. Det kan öka, säger han.

– Med den politiska utvecklingen, med ny regering, har jag svårt att se några som helst risker för branschen. Förutom att vi måste ha god kvalitet, säger Anders Hultin.

Fotnot. Birgitta Frejhagen sålde Infokomp till företaget Theducation i somras. Hur mycket hon tjänade på det vill hon inte tala om.