Två julaftnar hos familjen Matijevic

HOLMA. Mamma Suzana Talevska Matijevic är född i en ortodox familj i Makedonien. Pappa Damir Matijevic har fått en katolsk uppfostran i Bosnien. Deras jul är en mix av allt.

Att pappa räddar människor i nöd som hissreparatör i Malmö är tvillingarna mäkta stolta över. I Bosnien arbetade han inom stålindustrin. Damir Matijevic ville inte gå ut i kriget som soldat, lämnade landet och kom till Sverige 1994.

Det händer att de nioåriga systrarna Isabella, i svart tröja, och Kristina kan få pappa Damir Matijevic, att förväxla dem. Men mej kan ni inte lura, säger deras mamma Suzana Talevska Matijevic. Foto: Rolf Olsson

– Julen är den stora familjehelgen. Inte bara de som är religiösa går till midnattsmässan. Det är mer en tradition för att umgås, säger Damir Matijevic.

Helgen innebär god mat och mycket musik.

– Och så är det massor av kakor. Din mamma brukar baka sju åtta sorter, berättar Suzana Talevska Matijevic.

– Alla går upp i vikt lite, skrattar maken.

För att barnen ska få del av sin pappas traditioner, har mamma Suzana Talevska Matijevic bett farmor om recept på salama, en julkaka med bland annat rom, kex, choklad och mandel.

Det börjar bli lite trångt i trerumslägenheten på Hyacintgatan, dit familjen flyttade 1999 då mamma inledde studier på högskolan. Nu är hon arbetsförmedlare på AF Samverkan.

I vardagsrumsfönstret blinkar en girlang med röda, gula och gröna lampor. Plastgranen är väldekorerad och en kandelaber med fem ljus brinner på golvet vid tv:n. Två tomtar klättrar på toppen av det vackra gamla skåpet med glasdörrar.

Ett fotografi visar mormor som håller de nyfödda tvillingflickorna i famnen framför en gran.

– Julen är mycket kärlek och lycka, men också blandat med vemod, säger Suzana Talevska Matijevic, som miste sin mor kort efter att bilden togs.

Hon blev påkörd på ett övergångsställe i Malmö och överlevde inte. Sedan dess är julen också tiden för ett besök på Östra kyrkogården, för att lägga blommor på graven.

Suzana Talevska Matijevic var bara ett och ett halvt år när hon kom till Malmö från Bitola i Makedonien. Pappan hade fått arbete på Kockums. Mamma tog städjobb.

– Jag är uppvuxen i Persborg. Alla mina barndomsminnen är därifrån. Men jag kommer aldrig att bli helt svensk.

Mamma tog den ortodoxa religionen på allvar. För att glädja sina föräldrar följde Suzana Talevska Matijevic i tio-tolvårsåldern upp en alldeles särskild tradition på den ortodoxa lillejulafton i januari. Då knackade hon dörr hos grannarna med en korg med valnötter för att sprida nyheten om Jesu födelse.

– Sedan vill jag inte längre, klasskamraterna gjorde det inte. Och jag har inte lagt det på mina barn, säger hon.

– Nu styr vi själva vårt liv och våra traditioner. Det som gör julen är att familjemedlemmar träffas. Min syster åker hit från Bryssel, där hon arbetar för EU-kommissionen.

Den 24 december firar familjen julafton som de flesta, med gran, julbord och julklappar.

– Det kan inte bli för många, säger Suzana Talevska Matijevic, som givit förhållningsorder till döttrarna ”inte pilla, inte skaka, inte tjuvkika” eftersom paketen redan ligger under granen.

– Jag gillar överraskningar, säger Isabella Matijevic.

Makedonsk böngryta serveras på julaftonen. Lax och ris brukar komma igen på menyn såväl den 24 december, som på den ortodoxa julafton två veckor senare. Moussaka med tsatsiki, samt potatis- och purjolöksgryta är andra vanliga festrätter.

Om vädret är fint innebär den 24 december en promenad utomhus, tv-tittande och – sång. Mamma och flickorna älskar karaoke och det är musik av Shakira, Darin och Britney Spears som gäller.

– Det är barnen som styr. Vi gör vad de tycker är roligt och mysigt. För mig är det viktigt att de har det bra, säger Suzana Talevska Matijevic, som ser julen som en tid för lugn, vila och eftertanke.

Hon fyndar på mellandagsrean och ger flickorna var sin julklapp när den ortodoxa julen firas i januari.

Ofta bakar hon också ett stort runt bröd med fårost, som innehåller ett mynt. Brödet delas i Guds del, husets del och familjens del, som medlemmarna får var sin fjärdedel av. Den som hittar pengen får lycka och tur.

Vad är det för mynt?

– En svensk enkrona. Den sparas i skåpet från år till år.