Klartecken till kameraövervakning

MALMÖ. Kamerorna öppnar en spricka i Malmös nya rödgröna majoritet.

Malmö stad har avsatt 6,5 miljoner kronor för kameror och annan teknisk utrustning som ska monteras längs det så kallade rånstråket.

– Kommunen har pekat på att det finns en rätt omfattande och grov brottslighet längs det här stråket. Trots omfattande insatser från polisen och kommunen har man inte kommit tillrätta med otryggheten och brottsligheten, säger länsstyrelsens chefsjurist Per Almström.

Länsstyrelsen, som är den tillståndsgivande myndigheten för kameraövervakning, har därför valt att säga ja till Malmö stads ansökan.

– Vi har gjort en övervägning mellan övervakningsintressen och integritetsintressen. I det här fallet övervägde övervakningsintresset, säger Per Almström.

Totalt handlar ansökan om att montera 58 kameror.

47 kameror är fasta och ska monteras på husfasader och belysningsstolpar 4–6 meter ovan mark. Bilder från dessa kameror visas inte i monitorer, utan lagras bara på datorer i upp till 96 timmar.

11 kameror är rörliga och sitter 15–20 meter ovanför marken. Eftersom personer inte går att identifiera i dessa kameror, är de enligt länsstyrelsen inte tillståndspliktiga. Syftet är bara att kunna följa snabba folkrörelser.

Dessa kameror ska kopplas till kommunens larmcentral. Det finns också en möjlighet att koppla dessa kameror till polisens ledningscentral.

Bildmaterial får sparas i högst en månad, om det inte dessförinnan har blivit del i en brottsutredning.

Länsstyrelsens beslut välkomnas av Malmös kommunstyrelseordförande Ilmar Reepalu (s) som har varit starkt drivande för övervakning av det så kallade stråket.

– För mig är det uppenbart att det inte finns något så integritetskränkande som att bli rånad eller nedslagen, säger Reepalu.

– Jag hoppas att justitiekanslern också har följt debatten och ser att det i dag finns en stor politiskt enighet i den här frågan.

Men samarbetspartierna miljöpartiet och vänsterpartiet håller inte med.

– Det här är inte ett bra sätt att bekämpa brottslighet. Jag är motståndare till kamerorna och välkomnar JK:s beslut att överklaga, säger kommunalrådet Anneli Philipson (v).

Anneli Philipson vill istället angripa orsakerna till brottslighet. Hon ser risken att brottsligheten bara flyttar ett kvarter. Det tror inte Ilmar Reepalu

– Erfarenheterna från Möllevången säger att det inte blir så. Det här är huvudstråket där folk går. Det finns ingen anledning att istället välja mörka bakgator, säger han.