"Vi är inte ute efter att förfölja någon"

Text: Elin Fjellman Jaderup
Publicerad 29 april 2007 23.30 Uppdaterad 29 april 2007 23.30

Malmö.
Hundra heroinberoende väntar på medicinsk behandling.
– Vi har ett halvårs kötid, säger Lars Schultz, överläkare på Beroendecentrum på Universitetssjukhuset Mas.

MALMÖ. Lars Schultz bemöter kritiken mot metadonprogrammet i allmänna termer. Hans kommentarer syftar inte särskilt på den patient som Sydsvenskan har talat med. Att inte hämta ut sitt metadon är skäl för avstängning, konstaterar Lars Schultz. Det står i Socialstyrelsens regler för metadon- och Subutexbehandling.

– Den vanligaste anledningen till att patienter inte bryr sig om att komma och hämta sin medicin är att de har återfallit i missbruk, säger Lars Schultz.


Gränsen går vid sju dagar. Om någon blir avstängd efter att ha uteblivit i fyra dagar ska det finnas fler anledningar. Till exempel återfall i drogmissbruk. Men Lars Schultz säger att sjukhuset ska erbjuda hjälp för patienter som tar droger. Det kan handla om stödsamtal i öppenvård, avgiftning eller en plats på ett behandlingshem med stöd av socialtjänsten.


Det avgörande för om patienten ska stängas av från behandlingen är inte själva återfallet utan om patienten tar emot erbjudanden om hjälp att bli drogfri igen.

– Vi är inte ute efter att förfölja någon, utan att försöka hjälpa, säger Lars Schultz.


Sjukhuset erbjuder bara avgiftning och medicinsk behandling mot drogberoende. Annan behandling är socialtjänstens ansvar, och dit hänvisas patienter som blir avstängda från metadon- och Subutexbehandling.

– Man kan tycka att det är olyckligt att patienterna hamnar mellan olika huvudmän. De blir förvirrade och vet inte vart de ska vända sig, säger Lars Schultz.


Socialstyrelsen har beslutat om en spärrtid på sex månader för den som blivit avstängd från metadon- och Subutexbehandling.

– Det är ett olyckligt instrument. Patienterna uppfattar ofta spärrtiden som en bestraffning, säger Lars Schultz.


Efter sex månader kan patienten ställa sig i kö igen.

– Men vi har en kö på hundra patienter. Kötiden är ett halvår, minst, säger Lars Schultz.


Han tycker att det inte borde vara någon kötid alls. Åtminstone borde sjukhuset leva upp till vårdgarantins maximala väntetid på tre månader. Men sex månader är ändå en förbättring jämfört med för några år sedan då patienter fick vänta i flera år.


Förtur i kön ges bara till gravida och hiv-smittade. Leversjukdomar är i allmänhet inget skäl att gå före.

– Alla som söker behandling har tunga skäl. Heroinberoende är i sig ett livshotande tillstånd, säger Lars Schultz.


Att personalen på Beroendecentrum skulle lyssna mer på patienternas föräldrar än på patienterna själva håller Lars Schultz inte alls med om.

– Snarare är det så att vi alltid vill att patienterna själva ska föra sin talan. Vi vill inte att anhöriga ringer och beställer tid.

Större eller mindre text



2 läsare har reagerat på denna artikel

50% är glada

0% är likgiltiga

50% är nyfikna

0% är arga


Hur reagerar du på ""Vi är inte ute efter att förfölja någon""?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu