Kravmärkning missgynnar danska produkter

Text: Carl-Johan Evander och Per Ek
Publicerad 1 augusti 2007 14.32 Uppdaterad 3 augusti 2007 10.50

Malmö.
Restaurang Brogatan i Malmö var en av de första restaurangerna som i början av 1990-talet blev Kravmärkt. För ett år sedan lämnade krögaren David Kallos Krav.

Det finns flera skäl bakom David Kallos avhopp. Det ena är att Krav är en svensk märkning, som gynnar svenska produkter - gärna från Mälardalen - på bekostnad av bra ekologiska produkter från Skånes närområde.

Det är inte lätt för en krögare i Skåne att följa Kravs regler och samtidigt driva en ekologisk verksamhet och undvika koldioxidutsläppen från långa transporter. Ekologiska tomater som odlats och säljs i Danmark är inte Kravmärkta. Det är inte heller gurkor från Tyskland.

– Jag tycker inte att svensk mat är bättre än annan. Det finns bra svenska livsmedel och det finns dåliga svenska livsmedel. Det finns duktiga producenter i Sverige och det finns duktiga producenter i Frankrike. Nationalitet är inte ett kvalitetsbegrepp. För oss i Skåne finns några av de bästa producenterna i Danmark och i norra Tyskland. Där finns duktiga grossister på ekologiska produkter och där finns närodlat, förklarar David Kallos.

– Krav är en svensk märkning. Det är förlegat att i Sverige hålla kvar en svensk märkning - det finns ju EU-blomman också. Kravs regler för restaurang gör det väldigt svårt att använda exempelvis danska producenter, medan reglerna uppmuntrar en att använda produkter från Mälardalen, säger David Kallos.

Varför håller KRAV fast vid en helsvensk märkning?

– Det går ypperligt att ta in varor från exempelvis Danmark och göra en återcertifiering. Men jag kan hålla med om att det är en extra insats och det här är något som vi tittar på och diskuterar. Vi har höga krav på spårbarheten av produkten och dokumentation men det är klart att vi ska göra återcertifieringen så smidig som möjlig, säger Lena Söderberg, vd för KRAV sedan år 2000.

Krav har numera lagt över sin certifiering i ett dotterbolag -- Aranea -- som också kontrollerar också annat än Krav. De kontrollerar också exempelvis Svenskt Sigill, som är ett annat varumärke.

– Svenskt Sigill tillåter både användningen av konstgödsel och bekämpningsmedel. Om det finns en organisation som sysslar med kontroll av ekologisk mat och som börjar syssla med kontroll av anat tycker jag att kontrollen inte längre är trovärdig. Då ger den mig inte något kommersiellt mervärde, förklarar David Kallos.

Det är nu ett år sedan Restaurang Brogatan och Salt och Brygga lämnade Krav.

– När jag nu inte längre är med i Krav kan jag handla från närmaste och bästa producent och jag kan handla de billigaste ekologiska tomaterna. Sedan kan jag berätta för mina gäster att det kött jag serverar kommer från exempelvis Kurt Larssons gård -- och han är en ekologisk lantbrukare. Och jag kan berätta för mina gäster att vi så långt det är möjligt handlar produkter som är ekologiska och certifierade av Krav eller någon annan, förklarar David Kallos på Brogatan.

Större eller mindre text



0 läsare har reagerat på denna artikel

% är glada

% är likgiltiga

% är nyfikna

% är arga


Hur reagerar du på "Kravmärkning missgynnar danska produkter"?
  • Helt rätt
  • Helt rätt agerat. Det är även lätt hänt att man som konsument köper "svenskt" för svenskhetens skull eller i samband med miljömärkning. Men det är långt ifrån säkert att det är det bästa med en nationell märkning i ett land med så stora geografiska avstånd som Sverige. Fråga handlaren efter lokalt odlade varor och kräv miljömärkning baserat på miljömässighet och därmed bästa geografiska avstånd för transporten. Inte slentrianmässigt efter om det är svenskt eller efter "svensk" miljömärkning.
  • Magnus
  • onsdag 1 augusti 2007 kl 16:20
  • Ekologiskt och lokalt
  • Ett bar certifieringssystem måste se hela kedjan från producent till konsument. Där i ingår transporter som en vilktig del. KRAV visar att de inte har tagit hänsyn till de specifika förhållande som råder i andra regioner utanför Stockholm. Lagar och certifieringssystem måste anpassas så att det det gynnar lokalt odlad ekologisk mat. Lokalt innebär inte bara nationelt odlad ekologisk mat utanockså från andra länder. För oss som bor nära andra länder är detta en naturlig faktor.
  • Ola Nilsson
  • onsdag 1 augusti 2007 kl 17:33
  • Troller
  • Men om ett annat land har regler där man "trollar" med varornas ursprung, då är det bättre att köpa svenskt. I Sverige "trollar" man också en del med varornas ursprung men det blir inte bättre om man staplar detta trolleri ovan på varandra.
  • Peter
  • onsdag 1 augusti 2007 kl 18:02
  • KRAV har strängare regelverk än EU:s märke...
  • Idag finns två olika milömärkningar för ekologisk produktion i Sverige. Dessa är KRAV och EU:s märke "Ekologiskt jordbruk". KRAV har i vissa fall strängare regler än EU. KRAV värderar djuromsorgen högt. Skillnaderna mellan KRAV och EUs regelverk är bla att det inte finns några särskilda regler för transport, slakt och att suggor och slaktsvin inte behöver gå på bete. Pga av detta kan inte KRAV certifierade restauranger köpa in produkter från EU som inte uppfyller deras regler.
  • Emma Aldin
  • onsdag 1 augusti 2007 kl 21:50
  • bra
  • Bra gjort David! Ge Stockholmarna fingret! Din mat är fantastisk ändå! (utom mördarsniglarna förstås)
  • Peter
  • onsdag 1 augusti 2007 kl 23:12
  • Matnationalism måste bekämpas
  • Matnationalism måste bekämpas. Nationalism har överhuvudtaget aldrig varit bra för Skåne som är en gränsregion. Bra av Restaurang Brogatan!
  • Malte Lewan
  • torsdag 2 augusti 2007 kl 03:10
  • En fråga...
  • Alla ni som snackar om svenskt kött å svenska grönsaker.. Ni skulle ju Alllldrig tänka er att äta utländskt kött.. Men hur gör ni när ni är på semester utomlands.. Tar ni med er ryggbiffen till kanarieholmarna?? Eller kyllingen till mallis?? Sluta glytta,ät å va glad! Utan Skåne stannar Sverige!
  • Philemon Arthur
  • torsdag 2 augusti 2007 kl 10:21
  • BRA!
  • Min familj vill gynna den som garanterat erbjuder produkter från närområdet!Så korta transporter som möjligt,så blir maten aptitlig och vi får ha kvar branschkunnigt yrkesfolk! När vi är utomlands letar vi alltid upp restauranger som har lokalt närproducerade råvaror och detta är de alltid mycket stolta över.Och det är gott! Och byarna överlever och folket har jobb!
  • Gynna närproducenter!
  • torsdag 2 augusti 2007 kl 14:18
Mest läst på Malmö
Mer från Malmö
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu


© Sydsvenska Dagbladet AB 2011  Ansvarig utgivare: Daniel Sandström  Nyhetsredaktör: Teresa Lindstedt  Nyhetschef: Niklas Lundell
Nyhetstips: 71234@sydsvenskan.se  Telefon webbredaktionen: 040-28 12 34  Telefon växel: 040-28 12 00  Fax: 040-93 54 75 
Postadress: Sydsvenskan 205 05 Malmö  Besöksadress: Krusegatan 19 Malmö