Psykiatrichefen vill ha privatisering

MALMÖ. Förslaget blir säkerligen ett hett samtalsämne bland både patienter, politiker och de anställda inom sjukvården.

Sydsvenskan träffade Herman Holm, som är chef för division psykiatri på Universitetssjukhuset Mas, och förste agitator för bolagiseringsplanerna.

Holm menar att drivkraften är att fler Malmöbor måste få hjälp att kämpa mot psykoser, ångest och depressioner – trots att sjukvården inte kommer att få mer pengar:

– Det är ett stort problem i dag att behovet av psykiatrisk vård, diagnostik och terapi vida överstiger de resurser som finns. Vår slutenvård bågnar under trycket från allt fler patienter som söker i allt sämre skick. Vi har en situation som är svår att hantera. Där menar vi att vi måste hitta fram på nya vägar. Och vi tror att vi kan hitta en framkomlig väg genom att bolagisera, säger Herman Holm.

– Vi är inte intresserade av att driva detta i någon slags penninghunger. Det finns en del signaler i Vård-Sverige där man ibland kan skönja att pengaintresset överskuggar patientintresset. Det vill jag markera emot. Problemet idag är att patienterna inte får en fullgod vård. De är för många, för sjuka, och pengarna räcker inte till.

Frågan är naturligtvis hur skattebetalarnas pengar skulle kunna användas effektivare bara för att vården tas över av ett aktiebolag som ägs av Region Skåne.

Herman Holm menar att en bolagisering skulle göra att psykiatrin kan kapa dagens ”långa beslutsvägar”, ”tungrodda byråkrati” och ”onödigt dyra och onödigt krångliga service”.

Herman Holm ger ett ”upprörande exempel”: sedan början av sommaren tillagas all sjukhusmat i ett jättekök i Lund, som drivs av företaget Medirest.

Den upphandlingen har inneburit en merkostnad för division psykiatri på två miljoner kronor per år, trots att servicen har blivit betydligt sämre:

– Jag får rapporter om att avdelningarnas handkassor sinar för att personalen är tvungen att ge sig ut på stan och köpa mjölk, ost, pålägg och annat som saknas men är beställt. Jag får signaler om att det ibland saknas portioner som är beställda. När man då ringer leverantören så levereras dessa portioner i en taxi, de körs i en taxi från Lund, där maten tillverkas. Hela räkningen – både maten och taxiräkningen – landar på vårt bord. Det är ett exempel som jag menar är otillständigt, och som jag tror att man kunde lösa på ett bättre sätt, säger Herman Holm.

Psykiatricheferna hoppas också att en bolagisering ska ge snabbare möjligheter och starkare drivkrafter att öka vårdens kostnadseffektivitet:

–Förra året hade vi ett sparbeting på fyra miljoner kronor. Trots att vi verkställde det fick vi ett överskott på två miljoner kronor. De pengarna fick vi inte behålla. Det är en enorm skillnad. I nuvarande driftsform finns ett inbyggt, negativt incitament. Det finns inget tydligt belöningssystem för att vara riktigt högeffektiv, för att skapa ett överskott.

Du säger att en viktig drivkraft i det här förslaget är att psykiatrivården ska få behålla de pengar ni sparar in. Men är det inte väldigt viktigt just i psykiatrin att patienterna kan lita på att läkarna inte skriver ut psykofarmaka för att spara pengar eller att man inte blir tvångsintagen för att Aktiebolag Malmöpsykiatrin ska få mer betalt från Region Skåne?

– Jag håller fullständigt med dig. Men egentligen skiljer det sig kanske inte så mycket från idag. Vi har en budget, och i år överskrider vi vår läkemedelsbudget med uppåt tre miljoner kronor. Det där är en komplikation som finns redan i nuvarande driftsform. Om man inte har en tydlig etik, en tydlig prioritering så finns det en uppenbar risk att man kan börja ta alltför stor ekonomisk hänsyn.

I det skriftliga förslag som psykiatricheferna har skrivit under finns också förslag om att effektivisera behandlingen genom att exempelvis utveckla internetbaserad behandling av ångest och mild till måttlig depression.

Det finns också pengar att spara på att avskaffa vissa behandlingsformer som inte är tillräckligt kostnadseffektiva, menar Herman Holm:

– Jag skulle exempelvis gärna se att man kunde använda gruppbehandling för vissa tillstånd. Och inför vi gruppbehandling måste vi fundera på om vi ska ha kvar alla de gamla behandlingsformerna. Där finns nog en hel del att göra. Och där finns också en hel del vinster i ökad kostnadseffektivitet.

Har ni några förebilder?

– Ja, det finns förebilder. Bekymret är att de oftast inte är inhemska. Och i en del fall rör de det förskräckliga amerikanska sjukvårdssystemet. En väldigt tydlig förebild är en sjukvårdskonstellation som heter Kaiser i USA. De har på ett tydligt sätt öppnat dörrarna för hur vården kan se ut i framtiden. Deras vård tar på ett oerhört mycket bättre sätt hänsyn till patientens behov, patientens vilja. Patienten blir en mycket viktigare och aktivare medspelare och medaktör. Patienten sitter inte och väntar på att få en kallelse vartannat år, utan går in via internet och bokar en tid till sin doktor.

Förslaget om en bolagisering är ett sätt för psykiatrivården att slippa hoten från både påtvingade nedskärningar och privatisering av vissa verksamheter. Holm menar att det finns stora problem med att bjuda ut vård på offentlig upphandling:

– Det finns en hake i att bryta loss en liten del av en komplex vårdkedja, där alla delar ska ta hand om en och samma patient.

– Vid offentliga upphandlingar har man generellt lagt väldigt stor vikt vid priset: ”de som gör det här billigast får jobbet”. Om vi tittar utanför sjukvården har vi haft lite tråkiga exempel, exempelvis med sophämtningen i Malmö. De som var billigast fick jobbet. Men det blev lite si och så med sophämtningen. Inom vården blir det också problem med ryckigheten: efter fem år måste man göra en ny upphandling, och då kommer det in en ny entreprenör som sköter vården på ett billigare sätt – men inte nödvändigtvis är bättre.

För två veckor sedan presenterade Herman Holm förslaget för de borgerliga regionråden i Region Skåne.

Regionens vårdproduktionsberedning väntar nu på att få in ett mer detaljerat förslag som både politiker, ekonomer och jurister kan granska.

Herman Holm hoppas att det ska finnas ett färdigt förslag vid årsskiftet. Och sedan tror han att ”ett lämpligt tidsspann” kan vara ett halvår från att regionen fattar beslut tills AB Malmöpsykiatrin tar över verksamheten.

–Vi tror inte att det här blir lätt, och det är inte gjort i en handvändning. Men vi tror väldigt mycket på den här idén, säger Herman Holm, chef för division psykiatri på Universitetssjukhuset Mas.