Forskare ska förhindra bråk med brandkåren

Nu har Räddningsverket gett forskare på Malmö högskola i uppdrag att ta fram förslag på hur man kan förebygga konflikter mellan räddningstjänsten och olika befolkningsgrupper.

Stenkastning mot brandkår och polis i samband med moskébranden i Malmö. Ambulanspersonal angrips i Rosengård två år senare. Stenkastning mot brandbilar vid en brand i ett hyreshus i Landskrona i slutet av november i år. Det är några exempel på händelser i Skåne som oroar statliga Räddningsverket eftersom de har försvårat räddningstjänstens arbete.

– Vi har fått signaler från kommunernas räddningstjänster, speciellt i södra Sverige, att det är ett problem som kommer att eskalera, säger Maina Gustafson, projektledare för mångfaldsfrågor på Räddningsverket.

Gemensamt för händelserna är att det uppstått konflikter mellan så kallade blåljusmyndigheter och personer med invandrarbakgrund.

– Jag tror att det beror på att personerna inte har förtroende för myndigheterna. De är kanske inte så vana vid att myndigheterna kommer för att hjälpa, säger Maina Gustafson.

Nu har fyra forskare på Malmö högskola fått i uppdrag av Räddningsverket att titta närmare på det som hänt, varför och vad man kan göra för att förebygga framtida konflikter. Verket bidrar med 2,7 miljoner kronor till projektet som ska pågå i tre år.

Arbetet med forskningsprojektet inleds efter årsskiftet. Forskarna ska börja med att kartlägga vilka föreställningar de inblandade har om varandra.

Vad representerar polis, brandkår och ambulans för olika grupper som till exempel bor på Rosengård? Hur ser polisen, brandmannen och ambulanssköterskan på dem som bor där?

– Vi ska titta på vad som hänt i sammanhang där anställda på räddningstjänsten känt sig otrygga. Det kan finnas ett misstroende från befolkningen gentemot dem, säger Margareta Popoola, en av Malmöforskarna som jobbar med projektet.

Räddningsverkets förhoppning är att det ska resultera i en metod för dialog som kan användas av räddningstjänster i hela landet. För problemen finns även utanför Skåne.

– Vi hoppas att det ska leda till verktyg för hur räddningstjänsten ska göra när den hanterar grupper de inte är vana vid, så att de inte gör fel vid akuta situationer, säger Maina Gustafson.