Artiklar som berör detta
Naturprofil inte det enda som drar
Insynen i friskolor ska bli större
Politiker kräver ökad insyn i friskolor
Malmö.
Malmö stad betalar i år ut nästan 200 miljoner kronor till stadens friskolor. Men det är nästan omöjligt för politiker och allmänhet att få veta hur friskolorna använder skattepengarna.MALMÖ. Utbildningsnämndens ordförande Agneta Eriksson (s) och vice ordföranden Patrick Reslow (m) är överens om att det behövs en ändring.
I år går 3200 av Malmös drygt 25 000 grundskoleelever i någon av stadens
nitton friskolor.
Deras skolgång betalas med skattemedel. Malmös
stadsdelar räknar i år med att betala ungefär 200 miljoner kronor i bidrag
till friskolorna. Dessutom går ungefär 40 miljoner kronor till friskolornas
fritidshem.
Bidragen består av en grundersättning per elev, en hyresersättning och en ersättning för skolornas momskostnader. Grundersättningen beräknas med utgångspunkt från de kommunala skolornas kostnader. Ersättningen är i år 36100 kronor per elev i förskoleklass, 48700 i årskurs 1–5 och 53900 i årskurs 6–9.
Trots att friskolornas verksamhet helt och hållet bekostas med skattemedel är det närmast omöjligt för den enskilde medborgaren och för stadens politiker att kontrollera hur pengarna används. Friskolorna betraktas som vilka företag som helst och omfattas inte av den offentlighetslagstiftning som de kommunala skolorna vilar under.
Skolkommunalrådet Agneta Eriksson (s) är upprörd över att friskolorna är så skyddade från insyn.
– Eftersom deras verksamhet bekostas med skattemedel är det rimligt att de återrapporterar hur de använder sina pengar, säger hon. Vi saknar ju alla verktyg som behövs för att granska deras ekonomi.
Agneta Eriksson berättar att hon ibland får rapporter från föräldrar till barn på friskolor om att skolorna inte uppfyller sina åtaganden.
– Det kan till exempel handla om att de inte erbjuder den skolhälsovård som de får pengar till, säger hon. Då vore det rimligt att deras bidrag reduceras eftersom de uppenbarligen inte använder pengarna på det sätt som det är tänkt. I värsta fall har de ju stoppat pengarna i egen ficka.
Agneta Eriksson hoppas på en ändring i skollagstiftningen som jämställer friskolorna med de kommunala och gör dem öppna för insyn.
Det gör också Patrick Reslow (m), vice ordförande i utbildningsnämnden.
– Jag är helt överens med Agneta Eriksson. Det är självklart att vi måste få en ökad insyn i friskolornas verksamhet. Den bekostas ju med skattepengar.
Patrick Reslow instämmer också i att friskolor som inte uppfyller sina förpliktelser bör få sina bidrag reducerade.
– Det är ju reglerat i lag vad de ska göra. Om de inte gör det bör det återverka på bidragen.
Malmös friskolor lämnar in sina kvalitetsredovisningar till kommunen men Patrick Reslow tycker inte att det räcker som kvalitetskontroll.
– Friskolorna kontrollerar ju sig själva, säger han. Kommunen behöver ökade möjligheter att kontrollera kvalitén på friskolornas verksamhet.
Mest pengar från stadsdelen där skolan ligger
- Rosengård betalade ut mest i ersättning för friskoleelever under 2006, närmare 30 miljoner kronor. Minst, ungefä r 1,5 miljoner kronor, betalade Oxie. Båda stadsdelarna saknar egna friskolor.
- Bidragsströmmarna avspeglar de olika skolornas upptagningsområ den. En grundregel är att friskolorna får mest pengar frå n den stadsdel där den enskilda skolan ligger. Det innebär att en stor del av eleverna kommer från närområdet.
- Vittra i Västra hamnen fick således mest pengar från sin stadsdel, Centrum, Runstyckets skola och Videdals privatskola från Husie, Mariaskolan och Bellevueskolan från Hyllie, Ängsdals skola från Limhamn–Bunkeflo, Kastanjeskolan från Sö dra innerstaden och Backaskolan från Kirseberg.
- Undantagen är framför allt skolor med religiös eller språ klig inriktning. Al-Salamahskolan och Malmö friskola med arabisksprå kig profil och muslimska Ögårdsskolan fick exempelvis sina ojä mförligt största bidrag från Rosengårds stadsdel.
- En friskola fick bidrag från alla tio stadsdelarna: Malmö Montessoriskola.
Redovisning ska lämnas till kommunen
Såväl fristående som kommunala skolor måste lämna in kvalitetsredovisningar
till kommunen. Den ska bland annat innehålla svar på om elevantalet ökar
eller minskar, hur personalsammansättningen ser ut, om lokalerna är
ändamålsenliga och vilket inflytande föräldrarna har. Skolan ska dessutom
redovisa elevernas betygsresultat.
Samtliga friskolor i Malmö lämnar kvalitetsredovisning till kommunen.
0 läsare har reagerat på denna artikel
% är glada
% är likgiltiga
Hur reagerar du på "Politiker kräver ökad insyn i friskolor"?
- Ökad insyn i friskolor
- ÄNTLIGEN ! Agneta Andersson har fått information om att skolor "I värsta fall har de ju stoppat pengarna i egen ficka". Vilka insatser har hon gjort för att stoppa sådant brottsligt beteende ?
- Micke
- torsdag 3 januari 2008 kl 06:12
- friskolornas..ficka..
- Friskolornas fickor är nog inte större än andras...se dej omkring...det fuskas i varje hörn överallt om man ska tro allt man läser..så är inte den ena värre än den andre...Friskola kan vara ett bra alternativ till vanliga skolan för många..
- i.m
- torsdag 3 januari 2008 kl 06:26
- fusk
- Först handplockar man eleverna för att skapa en harmonisk och problemfri skola och dessutom saknas insyn där lagar och förordningar följs med godtycke. Vikarier saknas också i stor utsträckning. Ökad insyn behövs och samordna elevintagningarna med kommunen.
- P:A
- torsdag 3 januari 2008 kl 08:14
- "Ingen insyn" gäller inte alla friskolor
- Många friskolor är ideella föreningar med helt öppen ekonomisk redovisning för alla som vill ta del av den. Dra inte alla över en kam! Många friskolor använder sina pengar bra mycket mer effektivt än många kommunala. På Mariaskolan i Malmö får man bara 85% av skolpengen, trots att man satsar på att ta kunna ta emot ett visst antal barn med särskilda behov...
- Daniel Norburg
- torsdag 3 januari 2008 kl 08:39
- Ingen rätt för kommunen att kontrollera
- Problemet är att Agneta Eriksson inte kan göra något. Kommunen har inte tillsynen över friskolorna, kommunen har inte ens rätt till insyn i verksamheten.
- Gurra
- torsdag 3 januari 2008 kl 08:56
- Räkna
- Man undrar över är hur "3200 av Malmös drygt 28000 grundskolelever" kan bli "var femte grundskoleelev". Oavsett om man använder huvud eller miniräknare så kommer man fram till att det blir ungefär var nionde elev. Man kanske journalisten inte fått gå i friskola och aldrig fick lära sig räkna...
- /e
- torsdag 3 januari 2008 kl 09:09
- Det krävs en lagändring.
- "Kommunal" verksamhet som drivs via entreprenad och i aktiebolag är helt skyddad från insyn enligt lag. Kommunen kan inte göra något. Det krävs alltså en ändring i lagen som innebär att allmänheten skall ha full insyn i verksamheter som helt eller delvis finansieras med skattemedel. Tyvärr lär vi väl få vänta tills vi får en ny regering. Den vi har nu, arbetar ju tvärtom och oavsett vad enskilda moderater säger, för att fler privata kommersiella aktörer skall driva "offentliga" verksamheter.
- lars
- torsdag 3 januari 2008 kl 11:31
- Höga skattetrycket
- Det är inte konstigt att Sverige har världens högsta skattetryck. Ändå så har servicen och kvaliteten i den offentliga verksamheten försämrats under lång tid. Nu ser vi facit: Under täckmanteln "valfrihet" och "avreglering" gödslas skattemedel kontrollöst till diverse privata girigbukar till aktörer under täckmantlar som "friskolor", "elleverantörer", "postdistributör", teleleverantör" m.m. I vissa friskolor t.ex. kan man sedan hjärntvätta ungarna med diverse nonsens.
- Valfrihet?
- torsdag 3 januari 2008 kl 13:26
- Betygsgaranti
- När friskolorna lämnar garantier till föräldrarna att deras barn skall få toppbetyg är det verkligen hög tid att granska dessa friskolor. På högskolan har vi nu en hel del erfarenheter av dessa som kommer från friskolorna. Trots höga betyg har de inga kunskaper och färdigheter som man skulle kunna förvänta sig. De studenter som gått i kommunala skolor har helt annan och högre kvalité på sitt kunnande. Lär dom sig ingen som helst studieteknik i friskolor utan får toppbetyg utan att arbeta?
- Svante
- torsdag 3 januari 2008 kl 14:32
- friskolor billigare för skattebetalarna
- Friskolor får en lägre skolpeng än kommunala skolor och kostar därför skattebetalarna mindre. Dessutom är det i allmänhet högre vuxentäthet i friskolor och färre elever vilket är en klar fördel. Men visst ska friskolors ekonomi kunna kontrolleras precis som kommunala skolors. Skolverket kontrollerar dock undervisningen vid friskolor betydligt oftare än kommunala, så där behöver man inte vara orolig för extremism - den upptäcks i så fall ganska snart. Men (s) vill ju helst att alla ska bli sossar
- Kjell
- torsdag 3 januari 2008 kl 20:37
Mord kopplas till blufföretag
Singelolycka på Lundavägen
Mats Sundin hyllades
Personrån på Söderkullagatan
Gripen för misshandel
Polisen vädjar om tips
Isiga tider väntar
