Utlandsenheten har räddat
43,5 miljoner åt staten

Text: Andreas Persson
Publicerad 19 januari 2008 23.30 Uppdaterad 19 januari 2008 23.30

Malmö.
Staten luras varje år på cirka 133 miljarder kronor. En stor del av pengarna slussas utomlands – men hamnar så småningom i svenska affärsmäns ofta redan välfyllda plånböcker.

MALMÖ. Jakten på dessa ekonomiska brottslingar sköter Skatteverkets utlandsenhet i Malmö. Det var i deras nät HSB:s förre vd Johnny Örbäck och hans kompanjoner trasslade in sig.


Den 21 april 2005 skickades ett brev till Ekobrottsmyndigheten. Det gällde misstankar om ett skattebrott. Avsändare var Skatteverkets utlandsenhet i Malmö.


I december 2005 kunde Sydsvenskan avslöja att det före detta socialdemokratiska skolkommunalrådet och HSB Malmös sparkade vd Johnny Örbäck, HSB:s före detta fastighetsekonom Hans Lindquist och fastighetsmäklaren Mats Carlson misstänktes ha lurat HSB på 40 miljoner kronor.


Den 12 december förra året dömdes trion till 1,5 års fängelse för grov trolöshet mot huvudman för att ha blåst HSB på 22 miljoner kronor. Båda parter har överklagat till hovrätten.


Utredningen, 1300 sidor förundersökning, drevs fram av åklagare och poliser från Ekobrottsmyndigheten. Men det började mycket tidigare – inom en helt annan myndighet.


Sedan 2005 finns det två enheter i Sverige, förutom Malmö även i Stockholm, som granskar pengaflöden mellan Sverige och olika skatteparadis, det vill säga länder med låga skatter och hög banksekretess.


Men hur fastnade HSB-duon och fastighetsmäklaren i utlandsenhetens nät? Svaret finner man ytterligare ett steg tillbaka i processen. I mars 2002 informerade Riksbanken Skatteverket om att miljontals kronor hade slussats från Mats Carlsons fastighetsmäklarbolag till Luxemburg.


Det var egentligen inget konstigt med det. Det kunde ha slutat där. Men eftersom Mats Carlson lämnade ”ett kryptiskt svar, som dessutom innehöll en felaktighet”, enligt Skatteverkets utredning, inleddes en granskning på utlandsenhetens kontor på Kungsgatan.


Det är där vi befinner oss. Chefen heter Margareta Nyström och hon har arbetat inom Skatteverket sedan 1981, hela sitt yrkesliv.

– Här på utlandsenheten får vi mycket beröm och positiva reaktioner från allmänheten. Folk med medelinkomst gillar inte att välbeställda personer för ut sina pengar utomlands för att slippa undan skatten, säger Margareta Nyström.


Det var det Skatteverket misstänkte att Johnny Örbäck, Hans Lindquist och Mats Carlson hade gjort. Via två avancerade fastighetsaffärer hade trion fört över totalt 44 miljoner kronor till olika bolag i Luxemburg. Ekobrottsmyndigheten ändrade sedan summan till 38 miljoner kronor.

– Vi kan inte kommentera enskilda fall. Men så här fungerar en utredning ungefär: vi får information från bankerna om att pengar har slussats iväg utomlands. Vi ställer frågor till personerna om vad utbetalningarna avser. Ofta får vi kortfattade svar. Därefter bedömer vi om betalningarna är skattemässigt avdragsgilla eller inte, säger Christina Bruhn, revisor på utlandsenheten.

– Är vi inte nöjda fortsätter frågorna. Eller så startar vi en revision som kan leda fram till beslut om upptaxering i skattenämnden. Dessutom kan vi göra en anmälan till Ekobrottsmyndigheten, som i HSB-fallet, fortsätter hon.


Jakten på skattefuskare och ekobrottslingar sker inte i något modernt kontorslandskap med öppna, ljusa och luftiga miljöer. Det är klassisk statlig förvaltningsinredning som gäller. Det beiga plastgolvet har legat här i 26 år, sedan 1981. Halvnötta björklister ramar in varje kontorsrum till små bås. Väggarna är växelvis aprikosfärgade och vita, det samlade färgintrycket påminner om nikotin. För 25 år sedan belönades byggnaden med årets stadsbyggnadspris.


Malmö tingsrätt har slagit fast att Johnny Örbäck, Hans Lindquist och Mats Carlson är ekonomiska brottslingar. Brottet kallas trolöshet mot huvudman och innebär att de lurat HSB på miljonbelopp. Trion har dock inte dömts för att ha stoppat pengarna i egna fickor. Det kallas förskingring.


Vart har pengarna tagit vägen då? Ekobrottsmyndigheten har inte lyckats ta reda på det.

– Vi hade tvingats titta på bankkonton som tillhör personer som inte är brottsmisstänkta. Det är inte säkert att vi hade fått det, har åklagare Lars Olson tidigare förklarat.


Skatteverkets utlandsenhet är övertygade: ”Gemensamt för affärerna var att HSB var den ena affärsparten, att Johnny Örbäck, vd i HSB, och Hans Lindquist, ekchef i HSB, agerade för HSB:s räkning, att mäklaren var Mats Carlson från Berndtsson & Berggren AB i Helsingborg samt att det var samma personer som representerade de olika bolagen i Luxemburg som agerade mottagare till pengarna”, skriver enheten i sin utredning och fortsätter ”den knapphändiga, och delvis felaktiga, informationen i styrelseprotokollen i HSB tyder på att styrelsen inte varit medveten om undandragandet. De som framstår som verkliga mottagare av pengarna är Johnny Örbäck, Hans Lindquist och Mats Carlson.”

– Att man inte kan bevisa det beror på otroligt hög banksekretess. I länder som till exempel Luxemburg, Schweiz och Cayman Islands har vi ingen möjlighet att kontrollera bankkonton och ofta är det svårt att få fram information om årsredovisningar. Men samarbetet med Luxemburgs skatteförvaltning har blivit bättre, säger Christina Bruhn.


Sekretessen är helig för dessa länder. Det är den som delvis byggt deras välstånd.

– Det som också försvårade var själva upplägget i HSB-affärerna. De var unika i sig, säger revisorn.


I sina razzior har Ekobrottsmyndigheten rätt att sparka in dörrar i jakt på hemliga dokument och säkra mejltrafik från datorer. Vilka befogenheter skulle ni vilja ha för att underlätta ert arbete?

– Att få göra oanmälda besök och genomföra utredningar utan att behöva samverka med företagen som utreds. Nu får de vara med under hela processen. Överraskningsmomentet försvinner och spår kan sopas igen, säger Margareta Nyström.


Under 2007 har utlandsenheten i Malmö utrett cirka 680 ärenden som gäller utlandstransaktioner. Utredningarna har lett till att staten fått in 43,5 miljoner kronor. Pengar som annars skulle hamnat i företagare och privatpersoners fickor.

Större eller mindre text



1 läsare har reagerat på denna artikel

0% är glada

100% är likgiltiga

0% är nyfikna

0% är arga


Hur reagerar du på "Utlandsenheten har räddat
43,5 miljoner åt staten"?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu