Kvinnor blev män som blev kvinnor

Dragqueens är vanliga i melodifestivaltider.

När sju unga kvinnor i går eftermiddag samlades bakom fördragna gardiner var målet det motsatta, att bli dragkings.

Det handlade om att ta bort och lägga till. Att limma polisonger och att binda upp bröst. Att byta kläder, att byta liv – att bli män.

Bakom workshopen står organisationen United Sisters två ledare Yona Kimhi och Lollo Rundkvist.

Båda är regelbundet artister i pojkbandet Dragonkings.

– Jag är AJ – en riktig pojkbandskille, säger Yona Kimhi.

– Jag är Joey och jag har förändrats lite – från hiphop till sweetboy, säger Lollo Rundkvist.

De sju nybörjarkillarna får börja med att vandra runt och låtsas att de är olika mansfigurer. Alla diskuterar manlighetens möjligheter. Möjligheten att vara jättekillig och att prata med killar på killars vis. Möjligheten att flörta med tjejer. Möjligheten att prata mer, tjäna mer och att slippa mens och graviditeter.

– Om jag vore man så skulle jag peka med hela armen i dyr kostym, säger Sofie Karlberg.

Medan kroppsspråket sakta förmanligas samlas gruppen runt klädborden. Här finns skinnvästar, kavajer, nitbälten, Conversekängor, pikétröjor, träningsoverallsjackor och mycket annat. Här finns attribut för alla slags män.

Alla samlas i en ring och sluter ögonen. Nu ska den inre mannen lockas fram.

– Hur gammal är han? Har han familj? undrar Lollo Rundkvist.

Ingen får öppna ögonen förrän de har en bild av den man de vill bli. Sedan börjar arbetet med att skapa allt från fotbollspappor till heta latinos.

– Killar kanske inte är så fåfänga. Men när man är dragking så är man oerhört fåfäng, intygar Lollo Rundkvist.

Därför blir det samling vid sminkbordet där de erfarna könsbytarna ger tips om hur den manliga identiteten kan förstärkas ordentligt med ett par hoprullade tubsockor nedtryckta i jeansen.

Doften av after shave är viktig. Men allra viktigast är att inte vara nyrakad.

På sminkbordet finns fejkhår i alla nyanser. Framför speglarna går dragkingsen hårt fram med skägglimmet under skapandet av smala mustacher och skepparkransar.

Sedan är det presentationsrunda.

– Jag är Micke. Jag gillar min mc. Brudarna gillar min mc. Ibland jobbar jag på bygge, säger Cathrine Håkansson vars röst har sjunkit en oktav.

Kroppsspråket och språket i hela gruppen är förändrat.

– Jag är Giovanni. Jag kommer att bli skitstor. Jag är en ny 50 Cent, säger Julia Jarvi.

Efter tre timmar ska tubsockorna dras ut ur jeansen och fejkskägget tvättas bort. Män ska åter bli kvinnor.

Men först får workshopdeltarna lämna skriftliga omdömen. Tre deltagare skriver så här:

”Detta är något av det konstigaste jag någonsin har gjort”, ”Jag är nöjd med att vara tjej för vem, ärligt talat, pallar skägg?”, ”Tänk om man kunde få vara den man vill när man vill?”.