Hoppfull framtid för gatukonsten

Text: Caroline Wickmark
Publicerad 5 mars 2008 23.30 Uppdaterad 6 mars 2008 9.01

Malmö.
Urban konst. Malmö har fått ett nytt konstgalleri och entrén är alldeles gratis. Det enda som krävs är öppna ögon.

Är gatustenen du står på en vacker spegelmosaik? Kanske har du upptäckt frusna lyktstolpar i färgglada benvärmare eller just satt dig på ett broderat busssäte?


Då har du antagligen råkat ut för solklara fall av gatukonst. Någon har varit där, men vem?


Kolbjörn Guwallius gör snart långfilmsdebut med ”Rätten till staden” en dokumentärfilm om den nya gatukonsten i Malmö. I den skildras gatukonstnärer som i de flesta fall väljer att vara anonyma. Han menar att det oftast handlar om människor som vill förändra våra offentliga platser.

– Det handlar om att ta ansvar för den gemensamma miljön, att alla ska få vara delaktiga i utformningen av staden. De vill ifrågasätta maktstrukturer och äganderätten.


Så de flesta har ett politiskt syfte?

– En av dem jag intervjuade sa att det blir politik oavsett, eftersom handlingen i sig är olaglig. Det handlar ju om civil olydnad.


Olagligt kanske, men tillsynes alltmer accepterat. Kanske beror det på den mjukare framtoningen. Konstnären Ulrika Erdes gör offentligt broderi. Hon har valt att inte vara anonym men har inte stött på några problem.

– Jag tror det beror på att textilhantverk är ”snälla”. Det är något kvinnligt som hör till hemmiljön och när det hamnar i en hård och karg offentlig miljö blir det en krock. Folk vet inte riktigt hur de ska reagera. Det är ju svårt att tycka illa om ett broderat hjärta.


I alla tider har den moderna konsten motarbetats fram till den punkt då den blivit accepterad av konstvärlden. Sett till nyutgivna böcker, avhandlingar och att gatukonst blivit kursämne kan det tolkas som att det är det som håller på att inträffa just nu.


CFUK är en konstgrupp i Malmö som organiserar urbana konstutställningar, både på galleri och på gatan. Varje månad anordas ett ”Fullmoon Arty-arrangemang”. Då får en gatukonstnär chansen att ”ställa ut sina verk”. Det vill säga som besökare får man ett vykort med en karta över Malmö där konstverken är utmärkta. Liv Zetterling från CFUK tror att gatukonsten har en ljus framtid.

– Just nu känns det väldigt hoppfullt för gatukonsten i Malmö. Malmö stad förhåller sig annorlunda till den än Stockholm där det just har införts nolltolerans. Jag anser att det är en demokratisk fråga, vem ska få avgöra vad som är vackert? Folk borde få känna att det är deras stad. Idag styrs de flesta utrymmen av kommersiella krafter.


För att utröna den knepiga frågan om vad som egentligen är tilllåtet har ett samarbetsprojekt där bland annat CFUK, gatukontoret och SLU inletts. Mer dialog och samarbete ska förhoppningsvis klara upp situationen eftersom gatukontoret för närvarande inte har några klara riktlinjer.


Klotter?

– Just nu har vi ingen bra policy. Det är också skälet till att vi har gått med i det här projektet, för att titta närmare på gatukonsten som ju är en ny företeelse. Vår problematik består av vad det är som är konst och vilket som är klotter, säger Sten Göransson från gatukontoret.


Mats Lieberg, professor i urban i sociologi vid SLU, ser projektet som en bra möjlighet att få utöva konkret forskning på urban konst.

– Ett syfte är att ringa in vad gatukonst är, ett annat är att se vad man kan göra med det offentliga rummet. Gatukonsten sker ju i en gråzon för vad som är tillåtet. Malmö kommun har till skillnad från andra kommuner förståelse och intresse. Det är ju ett kontroversiellt ämne men vi vill ta fram kunskap och få till en dialog mellan myndigheter och utövare.


Malmö stads inställning verkar vara relativt unik och på gatukontoret jobbar man för att hitta någon slags gyllene medelväg.

– Vi vill inte bara säga stopp utan vi vill se möjligheten i den här kreativiteten och kanske försöka hitta lämpliga platser för den, säger Sten Göransson.


Allt tyder på att gatukonsten håller på att bli rumsren och att den verkar ha kommit för att stanna. Fast om gatukonstens syfte till viss del är politiskt och om den lever på att vara illegal, vad händer då om den helt plötsligt blir tillåten?

– Det vet vi inte så mycket om, det får vi titta vidare på. Men det är ju en intressant fråga, säger Mats Lieberg.

De olika stilarna

  • Graffiti: Sprejmålandet som nådde Sverige på å ttiotalet.
  • Knittas: Gruppen som började smycka städer med stickerier kommer från USA. Trenden fick sitt genombrott genom en reklam fö r JC.
  • Offentligt broderi: Malmöbon Ulrika Erdes startade trenden med att brodera på buss- och tågsäten.
  • Malmö streetart: är en grupp som står bakom bland
  • annat utbytta gatustenar och reklamsabotage i Malmö.
  • Rondellhundar: Uppstod av en tillfällighet i Linköping nä r en betonghund som prydde en rondell skulle bytas ut. I väntan på en ny placerade någon ut en plyschhund och sedan spred sig ”modet” .

Större eller mindre text



1 läsare har reagerat på denna artikel

100% är glada

0% är likgiltiga

0% är nyfikna

0% är arga


Hur reagerar du på "Hoppfull framtid för gatukonsten"?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu