Hetaste klassen på Högskolan

Malmö. Torsdagen den 10 april fanns det arton lediga jobb som förskollärare på Arbetsförmedlingens platsbank. Så brukar det se ut numera. Malmö stad bygger nya förskolor så det knakar och samtidigt ökar antalet privata förskolor. Alla jagar utbildade förskollärare. Det gör också skolornas förskoleklasser. Så arbetsmarknaden ser minst sagt ljus ut för dem som studerar till förskollärare på Malmö högskolas lärarutbildning.

Så var det inte 2001, när en kombinerad utbildning som förskollärare och lärare i förskoleklass och i grundskolans tidigare år (det som tidigare kallades lågstadiet) introducerades.

– Då visade prognoserna inte på något stort behov av förskollärare inom de närmaste tre åren, säger Anders Olsson, utbildningschef på Malmö högskolas lärarutbildning.

– Men så kom maxtaxan och föräldrar började ha sina barn mer i förskolan. Då ökade behovet av förskollärare i ett slag.

Den goda arbetsmarknaden har börjat avspegla sig i antalet studenter som tar examen vid lärarutbildningen med inriktning på förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år. 2005 tog omkring 130 studenter examen med den inriktningen, 2007 hade antalet ökat till cirka 180.

2003 valde en tredjedel av lärarutbildningens studenter en kombinerad utbildning med inriktning på förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år, 2007 valde två tredjedelar samma inriktning.

– Även om mycket talar för en fortsatt god arbetsmarknad för förskollärare kan nya politiska beslut ändra förutsättningarna, säger Anders Olsson. Införande av vårdnadsbidrag skulle till exempel kunna minska efterfrågan på förskoleplatser.

Men för den som har gått den kombinerade utbildningen och som jobbar som förskollärare öppnar sig nya möjligheter när dagens många förskolebarn börjar i förskoleklass och i grundskolan.

Det har Marie Olsson från Glemmingebro och Martin Nerbring från Malmö tagit fasta på. De går andra terminen i den kombinerade utbildningen.

Marie Olsson var från början mest inriktad på att jobba i förskola men eftersom den rena förskollärarutbildningen och den kombinerade utbildningen tar lika lång tid tyckte hon att den kombinerade var ett bättre val.

Martin Nerbring hade siktet inställt på grundskolans tidigare år. Efter att ha praktiserat på förskola är han inställd på att lika gärna jobba som förskollärare.

Han är en av få manliga studenter som utbildar sig till förskollärare. Det har både för- och nackdelar, säger han.

– Men jag har bara goda erfarenheter från min praktik, säger han. Jag känner mig uppskattad bland barnen.

Martin Nerbring är själv dagisbarn, Marie Olsson var hos dagmamma. De tror inte att deras olika bakgrund har någon direkt betydelse i deras framtida arbete.

– Det avgörande är hur man ser på barnen på den arbetsplats där man så småningom får jobb, säger Marie Olsson.