SVT:s dokumentär Klass 9A där åtta lärare specialrekryterats för att under en termin förbättra resultaten i en klass på Johannesskolan har ett stort fan i kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu (s). Det trettonde och sista avsnittet sänd tisdagen 6 maj.
– Ett väldigt bra program! Det är otroligt att se vad som har hänt med killarna och tjejerna. Från att vara några som inte tror på sig själva har de blivit stolta unga människor med massor av kraft och känsla av att de själva äger sin framtid, säger Ilmar Reepalu.
Det omdebatterade greppet att låta utvalda lärare från hela landet ersätta de ordinarie tycker han är mycket bra.
– Tänk vad spännande att man kan säga att det finns lärare som är superlärare och har fått pris. Det blev jag väldigt glad och överraskad över. Jag har letat efter en gradering av lärares skicklighet.
Ilmar Reepalus slutsats av Klass 9A:
– Det visar att det inte bara handlar om resurser.
Nu vill han att Malmös skolelever ska utvärdera sina lärare.
– Jag har tagit upp det med stadsdelscheferna. Och det var ingen som sa emot. Jag räknar med att det kan implementeras redan nästa år, säger Ilmar Reepalu. Fackliga förhandlingar återstår dock, säger han.
Syftet med utvärderingarna beskriver han såhär:
– Det ger tidiga signaler till lärare och rektor när något inte fungerar. Idag har vi inget grepp över hur olika lärare fungerar. För att förbättra den pedagogiska situationen måste vi som arbetsgivare ha kunskap.
Han tänker sig att gymnasie- och högstadieelever, kanske även mellanstadieelever, ska göra utvärderingarna. Men det är ännu inte bestämt hur utvärderingarna ska gå till.
– Stadsdelscheferna ska sätta igång en diskussion om det här med skolledarna och lärarrepresentanter, säger Ilmar Reepalu.
Är eleverna experter på att utvärdera sina lärare?
– Elevernas uppfattning är viktig. Lust att lära måste ju finnas.
Ser du någon risk med att låta eleverna utvärdera sina lärare?
– Det finns alltid risker med allting. Det kan bli ett sätt att straffa läraren. Men den risken finns i varenda utvärdering vi gör. Det viktigaste är att materialet som man får in är till för läraren och hans arbetsledare. Och de är ju förnuftiga personer som säkert kan se igenom när saker är fejkat eller hämndåtgärder.
Hur mycket hänger på den enskilda läraren?
– Jag tror att läraren är den i särklass viktigaste personen för att en elev ska få självkänsla, lust att lära och lyckas.
Hur mycket av bristerna som du ser i skolan är arbetsgivarens ansvar?
– Det har jag svårt att värdera. Men när jag ställer frågor får jag inte svar. Jag är kritisk till att en rektor kan ha 40-50 lärare under sig. Hur ska den rektorn kunna sköta medarbetarsamtal, och dessutom lönesamtal, med var och en av lärarna? Och vad har man för grund som rektor om man inte har något som visar hur eleverna upplever situationen?
Att gradera lärares prestationer är ingen ny tanke för Ilmar Reepalu. I slutet av nittiotalet var han pådrivande, i egenskap av ordförande för Svenska kommunförbundet, för ett avtalsförslag som skulle innebära de lärare som presterar bättre resultat får högre lön.
Förslaget väckte stark kritik i lärarkåren, och dåvarande ordföranden för Lärarförbundet Thomas Johansson avgick.
– Lärarna har varit totalt ointresserade av det här, säger Ilmar Reepalu.
Ilmar Reepalu berättar om sina personliga erfarenheter av enskilda lärares betydelse. Han har själv två barn, som idag är 27 och 23 år.
– Jag har ju själv upplevt vad lärare har betytt för våra barn. Båda hamnade i klasser där man kände att läraren inte klarade av klassen. Det var totalt kaos, sönderfall. I tredje klass kom det in en lärare som faktiskt hade förmåga att se varje elev, och de stökigaste och besvärligaste elverna. Efter en termin blev det en exemplarisk klass.
Vilken skola gick dina barn på?
– De gick på Sofielundsskolan, en sån där skola där 85 procent av eleverna kommer från resten av världen. Man undrade om de skulle förlora i kunskapsintag eftersom det var en besvärlig situation på skolan. Men de gick båda ut Sofielundsskolan med MVG i alla ämnen. Och i gymnasieskolan fick de också MVG i alla ämnen. Själva säger de att det var fantastiskt bra att gå på Sofielundsskolan, med kompisar från så många olika kulturer och delar av världen.
Var femte Malmöelev lämnar grundskolan utan behörighet till de nationella gymnasieprogrammen (saknar godkända betyg i ett eller flera av kärnämnena svenska, engelska och matematik.) Trots stora satsningar – under 2007 anslog kommunstyrelsen 48 miljoner till mer personal i de sämst presterande skolorna – har resultatet inte förbättrats. År 2004 var 21 procent av eleverna obehöriga – år 2007 var siffran 22 procent.
SVT:s omdebatterade dokumentärserie där åtta specialrekryterade lärare har
anlitats för att under en termin förbättra resultaten i en klass på
Johannesskolan i Malmö.
Johannesskolan är utvald i egenskap av Malmös sämst presterande skola – och
tionde sämsta i landet – enligt Skolverkets så kallade Salsa-rapport
2005-2006.
Just klass 9A har dock inte rekorddåliga resultat. SVT har valt klassen för
att den "befanns ha goda förutsättningar att vara med om förändringen".
SVT:s mål: klassen ska bli en av landets tre bästa. Att säkert avgöra om
målet lyckas går inte eftersom Skolverket bara har jämförande
statistik på skolnivå, inte klassnivå. SVT beskriver målet
som en "mental bild" för klassen och lärarna, och gör en skattning med hjälp
av nationella prov.
På sin webbplats motiverar SVT varför man lät en specialrekryterad
lärargrupp ersätta de ordinarie lärarna: "Vår utgångspunkt var
inte att klassens ordinarie lärare är dåliga. Det är de
nya lärarna som är exceptionellt bra. Vi tror att det bor en exceptionell
lärare i varje lärare, men att det gäller att plocka fram denna."
Programidén kommer från Strix Television som producerar serien tillsammans
med SVT.
% är glada
% är likgiltiga