Brandmännen får polisskydd

MALMÖ. Samma rutin har använts vid flera av de drygt 40 tillfällen under senare år då brandmän utsatts för hot och våld i stadsdelen. Hur lång väntetiden blir vid brytpunkterna avgörs av hur snabbt polisen kan vara på plats.

Polisen har inte kunnat lova att vara framme vid en brytpunkt inom en exakt tid. Beskedet som räddningstjänsten fått är att polisen ska prioritera utryckningarna till brytpunkterna. Det finns inget förbud för brandmännen att göra en räddningsinsats även om polisen inte kommit. Det är upp till insatschefen att bedöma från fall till fall:

– Det kan bli en svår avvägning för insatschefen att välja mellan personalens säkerhet och de skador som branden orsakar, säger Per Widlundh, förbundsdirektör för Räddningstjänsten Syd.

Han utesluter inte att personer kan komma att skadas på grund av att räddningsinsatsen fördröjts i väntan på poliserskott.

Som Sydsvenskan berättade i gårdagens tidning ska räddningstjänsten byta ut utryckningsfordonens glasrutor till okrossbart glas. En ansökan är också på gång om att utrusta brandbilarna med övervakningskameror:

– Tyvärr tror jag inte kamerorna skulle få någon större effekt när det gäller att stoppa stenkastarna. Förmodligen skulle de bara sätta på sig huvor. Sådana är erfarenheterna från andra länder, säger Per Widlundh.

Sedan i början på 2000-talet har brandmännen utsatts för hot och våld framförallt i Rosengård flera gånger per år. Senast de skärpta rutinerna togs i bruk var i december 2007 då brandmän utsattes för beskjutning av nyårsraketer. Även i samband med skolavslutningen förra året förekom det stenkastning:

– Det verkar alltid vara samma grupper av gärningsmän. Killar som är åtta tio tolv år gamla. Vår bild är att det är dem som först anlägger bränderna och sedan samlas man i grupp för att invänta brandmännen, säger Per Widlundh.

Bertil Ahlgren är skyddsombud vid Jägersro brandstation. Det är därifrån de flesta utryckningar till Rosengård görs:

– Problemet är att stämningen kan svänga väldigt snabbt i en folksamling som tittar på när vi gör en insats. Allt kan vara lugnt och man har ett bra samtal med folk och så plötsligt är det någon som spottar på oss eller börja hota. Tyvärr har detta hänt så många gånger att brandmännen redan vid larmet börjar tänka att nu kommer vi att bli utsatta för en det ena, en det andra. Och det är ingen bra start på en räddningsinsats, säger Bertil Ahlgren.

Räddningstjänsten var i går i kontakt med Rosengårds stadsdelsförvaltning, bland för att diskutera ökade informationsinsatser bland ungdomar.

– Detta handlar egentligen inte om att ungdomar är arga på brandmän utan ett samhällsproblem, säger Per Widlundh.

För att få stopp på hot och våld vill Räddningstjänsten bland annat rekrytera fler brandmän med invandrarbakgrund:

– Vi behöver folk som kan olika språk och som kan tala med folk på plats, säger Per Widlundh.

I torsdags utsattes brandmän för spottloskor, hot och att någon kastade ägg på dem och i fredags attackerades de med sten som krossade en brandbils backspegel.