Nyttan av sfi ifrågasätts

MALMÖ. Hundratusentals människor har läst sfi sedan undervisningsformen infördes 1965. Förra läsåret sattes det nytt rekord med över 65 000 deltagare i hela Sverige.

Syftet med undervisningen är att deltagarna ska få grundläggande kunskaper i svenska för att bland annat stärka deras konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Sfi-undervisningen kostar årligen cirka 1 miljard kronor.

Men ingen vet hur nyttig utbildningen är eftersom någon utvärdering av studiernas effekter aldrig har gjorts, konstaterar Riksrevisionen i sin granskning.

– Kunskapen saknas fullständigt vilket vi tycker är allvarligt. Vi anser att en utvärdering bör göras eftersom verksamheten är viktig för både staten och deltagarna, säger projektledaren Christofer Lundin till Sydsvenskan.

– Man vet ju ingenting. Om det är en stor, liten, positiv eller negativ effekt.

För att förbättra utvärderingen föreslår Riksrevisionens utredare att statistiken som finns bör kompletteras med ny information om deltagarna.

Ett annat förslag är så kallade kontrollerade experiment.

– Det kan handla om att man gör jämförelser mellan deltagare och på kommunnivå, säger Christofer Lundin.

Gunilla Håkansson är sfi-rektor i Malmö.

Hon välkomnar riksrevisorernas rapport.

– Jag instämmer till fullo med vad de har kommit fram till. Det finns så många klagomål på sfi men ingen har någonsin brytt sig om att ta reda på varför deltagarna hoppar av, varför knappt hälften av de som erbjuds en plats tackar ja, eller varför deltagarna inte lyckas ta betyg, säger hon.

Även integrationsminister Nyamko Sabuni (fp) håller med om kritiken.

Hon hänvisar till regeringens planerade satsning på svenskundervisning för invandrare som lades fram i våras.

De planerade förändringarna innebär bland annat just en utvärdering av utbildningen och en satsning på fler behöriga lärare. Dessutom vill man införa en ekonomisk bonus för den som uppnår godkänt betyg inom ett år.

Gunilla Håkansson tycker att satsningen på lärarna är bra men att den prestationsbaserade moroten "är ett ogenomtänkt förslag”.

– Det är så mycket som påverkar deltagarnas förmåga att studera. Har man traumatiska minnen från krig, bor på bussar eller trångt hos kompisar, är det klart att resultatet påverkas. Hur ska man begära att de ska ta något betyg, säger Gunilla Håkansson.