MALMÖ. Malmöborna kan förvänta sig radikala förändringar på stadsbiblioteket framöver.
Allt synas i nytt ljus och mycket verkar kunna ställas på huvudet sedan hon involverat personalen i en intensiv idéprocess för att göra om biblioteket.
Sponsring är inte främmande för Malmös stadsbibliotekarie Elsebeth Tank, med en lång karriär inom danskt biblioteksväsende. Hon ser det som en intressant möjlighet om det inte går att få kommunala pengar till nya satsningar.
– Jag känner riskerna, fallgroparna och kritiken. Vi har diskuterat internt om McDonald’s kan sponsra ett nytt barnbibliotek. Vi tycker olika. Jag vill inte utesluta det. McDonald’s barnfond ligger bakom en fantastisk avdelning på Rigshospitalet och ett fint bibliotek för handikappade barn i Kanada.
– Jag förstår att det skulle väcka debatt i Malmö och vill tänka mig för innan vi skulle gå in i något sådant, säger hon.
Vilka företag skulle inte kunna sponsra stadsbiblioteket?
– Jag vill inte att vi ska gå i lag med vapenindustrin. Vi ska börja där det inte väcker så mycket kritik och kan finnas en ömsesidighet.
Elsebeth Tank har startat en omorganisation för att frigöra resurser till nya sätt att arbeta och utökade öppettider. Personalen som idag arbetar i små enheter kommer att ingå i en stor.
En av många visioner är iscensatta omfattande temautställningar med många inblandade medier.
Vad vill du ta bort av det som finns på biblioteket idag?
– Gammal facklitteratur. Vi är inget museum. Otroligt mycket kan hittas på nätet, säger hon och betonar även att det finns en hel del outnyttjad plats.
Vilstolar för bokläsare, barnaktiviteter, musikarrangemang och matservering är exempel på idéer för gräsytorna utanför biblioteket.
– Bara fantasin sätter gränser, konstaterar Elsebeth Tank.
Hon vill gärna att Malmö följer Amsterdams exempel. Där finns Europas största folkbibliotek med öppet klockan 10 till 22 och restaurang i byggnaden.
Barnbibliotekets nuvarande lokaler eller luftiga salar på fjärde våningen i Slottet, alternativt tidningsläsarnas rum, ser hon som möjliga placeringar för en restaurang i Malmös stadsbibliotek.
Hur kändes det att börja med att avisera en neddragning på två miljoner kronor?
– Det hade varit mer cool att få 2,5 miljoner. Men för mig är det en detalj i förhållande till det stora. Det är inget som ruskar om mig, jag har varit med om värre. Sådant är livet.
Anställningsstopp i två år, färre nya datorer och minskade investeringar är Elsebeth Tanks lösning.
Inköp av böcker, musik och film har helt undantagits från besparingskraven.
Mycket kraft och tid läggs på planen för det nya stadsbiblioteket. ”The Darling library of the world” är det interna arbetsnamnet för visionsarbetet.
Arbetsgrupper är igång även i semestertider. De första förändringarna sjösätts efter årsskiftet.
Många anställda verkar entusiastiska. Vad säger kritikerna?
– Kritiker ska man lyssna på. Så sent som idag var det en anställd som sa att vi behöver det gamla biblioteket för att förvalta vårt kulturarv. Det är vi riktigt bra på.
– Så var ska vi sätta in energin för att utveckla någonting nytt? I en organisation finns alltid tjugo procent ”first movers”, fyrtio procent kommer lite efter och tjugo procent som är riktigt emot.
På vilket sätt märker du kulturskillnader mellan danskt och svenskt i ditt nuvarande arbete?
– Det finns en konsensuskultur i Sverige. Man använder lång tid för att presentera ett förslag som det är bred uppslutning kring.
– I Danmark drar man snabbare slutsatser och drar sig inte för att ändra riktning om slutresultatet inte är det önskade. Inför min anställning hölls sex samtal. Det är mycket grundligt. Så hade man aldrig gjort i Danmark.
Sin rättframma danskhet vill hon värna om.
– Att jag är snäll och vänlig har verksamheten inte glädje av, säger hon.
Vad tycker du är sämst med stadsbiblioteket idag?
– Webben, barnbiblioteket och personalens arbetsmiljö, svarar Elsebeth Tank, som är noga med att hon kritiserar prioriteringar – inte sin personal.
Hon ser det digitala biblioteket som en stor utmaning och tycker inte tempot på webben håller standarden. Hon berättar hur människor blir förvånade och besvikna över barnbiblioteket, som inte är i paritet med resten av verksamheten.
Vad tycker du är bäst med stadsbiblioteket idag?
– Byggnaderna. De är storslagna, läget extraordinärt och de har i hög grad satt Malmö på världskartan.
– Att det kommer 900 000 besökare varje år. Och projekten som handlar om personliga möten – utlåningen av levande böcker och internerna som läser in sagor för sina barn.
En transvestit, en spelberoende, en djurrättsaktivist och en professor i parapsykologi är exempel på människor som lånats ut som levande böcker. Vem skulle biblioteket inte kunna låna ut?
– Det är mycket svårt att säga att någon människa inte skulle kunna vara en levande bok. Men om någon är starkt kriminell och försöker övertyga andra om att göra samma sak, så skulle det kunna bryta mot lagen. Där går nog gränsen.
I folkbokföringen registrerades du först som tre år yngre. Har det varit krångligt att inlemmas i det svenska samhället?
– Det har varit jättejobbigt. Jag är bara färdig med 75 procent av processen. Fast det var ju trevligt att få ett personnummer som gjorde mig tre år yngre.
Du tänkte flytta med familjen till Malmö och läsa svenska för danskar – hur har det gått?
– Jag har aldrig bott så nära min arbetsplats som nu, på Regementsgatan. Jag började en svenskkurs men det var svårt att hinna med, så det blev bara fyra gånger. Det är lite pinsamt för folk skrattar när jag talar svenska. Jag tror inte att jag kommer att tala riktig svenska, utan istället bli bättre på att integrera svenska ord och uttryck, säger hon och tänker ta hjälp av en privatlärare.
Utanför sitt arbete är Elsebeth Tank ordförande för en av Köpenhamns stora teatrar, CampX (internationell experimentell samtidsteater).
Hon är golfspelare, besöker gärna Kallis och siktar på att bli vinterbadare. På den privata hemsidan går det att se hennes eget måleri.
Nästa avsnitt: Malmös nya socialkommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh.
Ålder: 53.
Bor: Regementsgatan i Malmö.
Familj: maken Mogens och tre utflugna söner.
Läser just nu: ”Kafka på stranden” av Haruki Murakami, ”Röda
rummet” av August Strindberg, ”Babian” av Naja Mari Aidt, ”Välfärdsåren,
Svensk historia 1945–1986” av Göran Hägg samt boken ”Kulturell intelligens”.
Tjänar/inkomst: Månadslön på 55 000 kronor.
Ansvarar för: En budget på 100 miljoner kronor.
Tidigare karriär: Bibliotekarie vid olika folkbibliotek i Danmark
1978–1991. Ordförande i fackförbundet Bibliotekarieförbundet 1992–1994.
Kultur- och bibliotekschef i Køge 1994–1998. Från 1998 till 2007 direktör
för Danmarks Blindebibliotek.
Aktuell: Ny stadsbibliotekarie sedan den 1 januari 2008. Chef över 140
anställda. Förordnande på sju år.
% är glada
% är likgiltiga