MALMÖ. För att Malmöborna skulle minnas Amaltheadådet beslutade kulturnämnden att platsen skulle förses med ett minnesmärke som skulle avtäckas på 100-årsdagen. Men i måndags dök det upp två andra skyltar – den ena på italienska.
– Det var ingenting som vi hade någon aning om. Och det har ingenting med vår
skylt att göra, säger Carina Nilsson (s), ordförande i kulturnämnden, som
ska avtäcka plaketten i dag.
Den ena placerades ut av Malmö Ungsocialistiska klubb där de tre dömda männen var medlemmar. På kopparplaketten kan man läsa ”Till hundraårsminnet av Amaltheamännens kamp för arbete, frihet och bröd”. Den andra är en gåva från anarkistiska marmorarbetare i italienska Carrarra.
– En av marmorarbetarna, Leonardo Bogazzi, arbetade på Kockumsvarvet på
50-talet och lärde känna Anton Nilson, berättar Ingvar Hartman, en av dagens
tio medlemmar i Malmö Ungsocialistiska klubb.
Leonardo Bogazzi fick gehör hos sina italienska kollegor när han berättade om
den kommande 100-årsdagen vilket resulterade i den italienska hälsningen på
kajkanten i Malmö.
Ingvar Hartman var med och monterade minnesmärkena i måndags. Något tillstånd har de inte sökt.
– Nej, behövs det? Vi har varken informerat kommunen eller ansökt om lov.
Men de otillåtna skyltarna verkar få sitta kvar.
– Det händer då och då att folk sätter upp saker utan tillstånd. Till exempel
genom att montera gatstenar med budskap. Men så länge det inte stör våra
anläggningar och inte är anstötande så låter vi det vara. De här skyltarna
ser dessutom väldigt välgjorda ut, säger Arne Mattsson på gatukontorets
drift- och underhållsavdelning.
Att det redan sitter två plaketter som markerar platsen ändrar inte kommunens planer.
– Det kanske blir mycket med tre plaketter, men det är inget som gör att vi låter bli att sätta upp vår skylt, säger Carina Nilsson.
Minnesplaketten är den första i Malmös program där två till tre skyltar ska sättas upp årligen med beskrivningar av värdefulla kulturmiljöer, speciella händelser eller personer i Malmö.
”Natten till den 12 juli 1908, under en hamnarbetarkonflikt, begicks här ett
bombdåd mot logementsfartyget Amalthea. Ombord fanns engelska strejkbrytare
av vilka en dödades och 23 skadades. Attentatet genomfördes av tre
ungsocialister.
Algot Rosberg och Anton Nilson dömdes till döden medan Alfred Stern fick
livstids straffarbete för sin medverkan. Detta var några av de sista
dödsdomarna som avkunnades i Sverige. Dödsdomarna omvandlades till livstids
straffarbete varefter attentatsmännen benådades genom ett regeringsbeslut
1917. Amaltheadådet har en framträdande plats i den svenska politiska
historien.”
100% är glada
0% är likgiltiga
Personrån på Söderkullagatan
Gripen för misshandel
Polisen söker maskerad våldtäktsman
Isiga tider väntar
Uttagning av landslaget i fysik
Rånad i hiss på Möllevången
Bröderna gripna för mord igen
