LINDÄNGEN. – Det här ska bli Malmös- största gröna satsning någonsin,
säger tekniska nämndens ordförande Emmanuel Morfiadakis (S).
Emmanuel Morfiadakis motionerade om skapandet av en botanisk trädgård redan 1997. Fullmäktige sa ja, men sedan har tolv år gått.
– Man vet inte om man ska skratta eller gråta. Det har genom åren kommit
motförslag om andra miljöåtgärder, säger Morfiadakis.
Men i går ställde sig tekniska nämnden till slut bakom planerna på en stor
botanisk trädgård i Lindängelund.
Totalt handlar det om drygt hundra hektar, alltså en mer än dubbelt så stor
yta som Pildammsparken. Pildammsparken invigdes 1928 efter att ha anlagts i
ett femtontal år.
Ungefär samma tidshorisont gäller för den nya botaniska trädgården. Men en del av den skog som ska planteras kommer att kräva längre tid än så innan den når sin tänkta höjd.
– Jag hoppas att vi kan komma igång under den här mandatperioden. Men sedan
kommer det att ta tid. Vi gör en jätteinvestering och sår frön för
framtiden, säger Morfiadakis.
Enligt Morfiadakis råder det idag stor politisk samsyn kring behovet av ett
grönt turistmål i södra Malmö.
Parken kommer att ha flera olika delar. I närheten finns redan Katrinetorp och
millennieskogen, som ska utökas. Efter tävling mellan fem företag har
Sydväst arkitektur och landskap i Malmö fått uppdraget att utveckla sitt
förslag.
Huvudentré till den botaniska trädgården blir enligt planerna ett stort och
spektakulärt växthus som ska ha en tropisk, en subtropisk och en
varmtempererad avdelning. Växthuset och området däromkring får en yta på
50000 kvadratmeter.
Intill växthuset ska det planteras världsträdgårdar, något som i tekniska
nämndens beslutsunderlag beskrivs som ”ett botaniskt fyrverkeri av växter
och miljöer från jorden alla hörn”.
Här kommer det bland annat att finnas en asiatisk bambulund, en amerikansk
sumpcypressskog och en europeisk ormskinnstallskog.
Centralt i den botaniska parken ska det ligga en drygt 500 meter lång sjö. Här
ska det växa näckrosor runt solbryggor och paviljonger.
Eftersom området gränsar mot Yttre ringvägen, kommer det att byggas en ås som
avgränsning. På åsens sluttningar ska det bland annat planteras
persikoterrasser och olivlundar. I ravinerna ner mot sjön kommer det bland
annat att anläggas en magnoliaskog.
I tekniska nämndens beslutsunderlag uttrycks ambitionen att den botaniska
trädgården både ska nyttjas av Malmöbor året runt och bli ett stort
turistmål.
”Det bör bli regionens största magnet inom grön turism och ett viktigt inslag i Malmös profil som miljöstad vilket på sikt innebär mer än 200000 besökare årligen,” står det i beslutsunderlaget.
Tekniska nämndens politiker hoppas att den botaniska trädgården ska öka
trädgårdsturismen till Malmö. Målet är att komplettera andra stora
trädgårdsanläggningar i regionen:
Sofiero slott och trädgårdar, Helsingborg. Ursprungligen ett
kungligt sommarslott. Tar emot 200000 besökare årligen. I parken finns bland
annat rhododendronraviner med 400 arter.
Botanisk have, Köpenhamn. Anlagd 1872–74. Här finns 13000 arter på
friland och 27 olika växthus. Här finns bland annat palmhus, kaktushus,
orkidéväxthus och en sjö.
Alnarpsparken. Med sina 2600 arter av träd, buskar och klängväxter
räknas Alnarpsparken som en av de största samlingarna av vedartade växter i
Sverige.
Lunds botaniska trädgård. Anlagd 1865 och tillhör
universitetet. I växthusen på 1000 kvadratmeter finns nio olika klimatzoner
med totalt 2000 arter. Har 150000 besökare om året.
75% är glada
0% är likgiltiga