Malmöpoliser filmade hälsning med knarkpåverkad

Vårdpersonal anmälde händelsen som ett sekretessbrott men utredningen lades ned eftersom det inte går att bevisa att den psyksjuke missbrukaren inte lämnat sitt samtycke.

Det var i februari förra året som två poliser tog in en amfetaminpåverkad man till psykakuten i Malmö. Poliserna filmade mannen med en mobiltelefon och fick honom att framföra en grattishälsning till en kollega som fyllde år. Hälsningen skickades sedan till kollegan som ett MMS.

Mannen var i behov av akut psykvård och drogpåverkad. Ändå har poliserna i förhör förklarat att han var "möjlig att kommunicera med" och att han "samtyckte till upptåget".

Enligt chefsåklagare Kristian Augustsson, som nu lagt ner förundersökningen om brott mot tystnadsplikt, var det just frågan om samtycke som avgjorde.

– Ja, som jag minns det gick det inte att bevisa att han inte lämnat samtycke.

Var personen omhändertagen enlig Lob (lagen om omhändertagande av berusade) eller polislagen?

– Kommer inte håg detaljera, men jag förmodar att det var så.

Kan en psyksjuk missbrukare som är omhändertagen lämna samtycke?

– Det är ju frågan, då är det mer begränsat.

Men Sven Erik Andersson, verksamhetschef för psykiatrin, är skeptisk.

– En patient som vårdas frivilligt kan förstås lämna samtycke men detta skede när han kom in akut. I mina öron låter det mycket knepigt, säger han.

– Detta får helt enkelt inte inträffa, det var helt felaktigt av den här polisen. Man får inte filma patienter överhuvudtaget.

Polisens chefsjurist Mårten Unbeck vill inte uttala sig om det enskilda fallet men säger att man inte kan hävda samtycke när man fotograferar någon som blivit omhändertagen.

– Justitieombudsmannen har uttalat sig i två fall. I ett av dem blev en person som blivit intagen enlig Lob fotograferad i arresten och då ansåg JO att man inte kunde hävda samtycke, säger han.

Och före detta överåklagaren Sven Erik Alhem håller med.

– Rent juridiskt är det synnerligen tveksamt. Men egentligen är den straffrättsliga bedömningen långt underordnad den etik, moral och professionalitet man måste kunna kräva av en polis. Utnyttjar man en svag människa i underläge på detta sätt har man diskvalificerat sig som polisman.

– Det går inte att kompetensutbilda bort denna typ av företeelse, eller omplacera bort det, säger han.

Men Kristian Augustsson tycker inte att han har tagit ett förhastat beslut.

– Min minnesbild är att han gick med på det. De skickade vidare bilden på honom efter ett polisingripande och då tycker jag att det är brott mot tystnadsplikten. Men sedan är de så med sekretessfrågor att sekretess kan efterges. Om det nu är så som polisen säger - att han gått med på det - har de trott att samtycke fanns och att det var giltigt.