"Skitrapport – men slutsatserna stämmer"

MALMÖ. – Åttaåringar får inte vara med i simundervisningen för föräldrarna. Skolorna viker sig. Man måste ställa frågor som: är det diskriminerande om de här barnen tvingas bada, eller är det diskriminerande om de inte får vara med?

Vad anser du?

- Att det är diskriminerande mot barnen om de inte får vara med. Skälet till att de inte får bada är absurt. Det blir en konstig sexualisering av barn, säger Pernilla Ouis.

Idag kommer integrationsminister Nyamko Sabuni (FP) till Malmö och Rosengård. Under en timme träffar hon en grupp forskare från Malmö högskola. Igår diskuterade forskarna, som har olika perspektiv och expertis, vad de ska säga till ministern.

Sammankallande är Per Olof Hallin, professor i kulturgeografi och forskningskoordinator för institutionen Urbana studier. Han ser ministerns besök som en chans för Malmö högskola att visa upp sin forskning, samt få mer pengar i framtiden för att forska om hur storstadsområden fungerar.

- I regeringens forskningsproposition finns inget om detta. Det måste vara allsidig forskning. Inte bara forskning som riktar in sig på specifika stadsdelar, som Rosengård.

Stämmer slutsatserna i Försvarshögskolans Rosengårdsrapport: att radikaliseringen ökat och att det får stora konsekvenser för människors vardagsliv, med exempelvis åsiktspoliser?

- Jag har ingen bild av det. Det är väldigt svårt att säga. Jag har inte haft det fokuset i min forskning, säger Hallin.

Ett sånt fokus – på islamism, hedersproblematik och barn som växer upp i strikt religiösa miljöer - har hans forskarkollega Pernilla Ouis. Hon har bråda dagar på sitt tjänsterum i Malmö högskolas nybyggda hus på Universitetssjukhuset MAS område. Arena, Axess och andra tidskrifter har beställt Ouis-artiklar om muslimsk extremism.

- Det var en skitrapport som Försvarshögskolan gjorde. Men slutsatserna i den stämmer. Den religiösa puritanismen går in i människors vardagsliv.

Pernilla Ouis tycker att det finns en beröringsskräck i den svenska offentligheten inför islamism.

- Det är minerad mark. Men det här är så viktiga frågor att de inte får schabblas bort.

Pernilla Ouis har en ovanlig bakgrund för en svensk samhällsvetenskaplig forskare: hon har personliga erfarenheter av att leva i en islamistisk miljö. Hon var troende muslim under många år.

År 2005 tog hon av sig slöjan. Krockarna - exempelvis mellan religionens bud om kvinnlig underkastelse och forskningens genusperspektiv – blev för stora.

Idag redogör Pernilla Ouis inte offentligt för sin eventuella tro.

- Jag har tagit ställning mot islamismen. Vi har någon slags idé i Sverige om att vi inte kan säga att vi är bättre än någon annan. Men vi måste kunna se att det finns områden där vi kommit långt, som jämställdhet och barnrätt. Åtminstone i teorin. Vi kan inte ignorera att islamisternas idéer står emot detta.

Problemet är väl att det ofta leder till generaliseringar?

- Ja, vi och dom. Men ibland måste man göra sådana uppdelningar. Om dom är de människor som står för odemokratiska värderingar och kvinnoförtryck, då vill inte jag vara vi med dem.

Var slutar forskaren och var börjar debattören Pernilla Ouis?

- Det är ett problem jag har. Som debattör kan jag uttrycka mig friare, men mina slutsatser måste vara väl underbyggda av forskning. Jag anser att vi forskare har en moralisk skyldighet att debattera.

Om du skulle få pengar att forska ännu mer kring detta – vad skulle du vilja göra?

- Jag skulle vilja prata med islamisterna. Lyssna på deras fredagsböner, för att förstå vad de vill och hur de tänker. Det är precis som med Sverigedemokraterna och andra extrema ideologier: de måste fram i ljuset så att man förstår vad det handlar om, säger Pernilla Ouis.