Storsatsning på svaga elever gav klent resultat

MALMÖ. Malmö skulle bli lika bra som genomsnittet för hela landet. Andelen niondeklassare som gick ut skolan med behörighet till gymnasiets nationella program skulle öka från cirka 80 till 90 procent. Året var 2004. Kommunpolitikerna beslutade om en rejäl extra satsning på de skolor som hade sämst betyg 2002–2004.

Under 2005–2008 satsade stat och kommun tillsammans 148 miljoner. Pengarna skulle gå till fler vuxna i skolan, studiestöd på modersmålet, svenska som andraspråk och sommarskola.

Men trots alla insatser har det bara skett små förbättringar. Glappet mellan Malmö och riket är fortfarande nära tio procentenheter.

Finanskommunalråd Ilmar Reepalu (S) har tidigare uttryckt besvikelse över att satsningen inte har gett resultat. Och i november konstaterade han att skolan är ett område där majoritetspartierna inte har lyckats:

– Det är tragiskt att det fortfarande är så många som havererar i skolan.

Idag säger han:

– Självklart är vi långt ifrån de mål vi satte upp. Men klyftan har minskat – vi har lyckats gå mot strömmen trots att vi haft en stor inströmning av unga människor som behöver extra stöd i skolan. Ingen vet hur illa det hade varit om man inte hade satsat de här summorna.

Stadsdelschefen Anders Malmquist har ett särskilt ansvar för utbildningsfrågor.

– Jag hade hoppats på mer än vad vi har åstadkommit. Men jag hade inte trott att vi skulle nå riksgenomsnittet. Målet var inte realistiskt.

Han syftar på att många Malmöelever har dåliga förutsättningar för att klara skolan eftersom de har det svårt ekonomiskt, bor trångt och har svaga kunskaper i svenska.

Han ser ändå tecken på en ljusning. Sommarskolan höjer resultaten, och att döma av de senaste höstterminsbetygen tror han på ännu en höjning våren 2009.

Betygsklyftan mellan olika områden ser han dock som ett stort problem. Andelen behöriga våren 2008 varierade mellan 42 procent (Rosengårdsskolan) och 97 procent (Bergaskolan och Slottsstadens skola).

– Det blir problem i båda ändar. De utsatta områdena som får stora resurser har ändå svårt att få pengarna att räcka till. Och de välmående stadsdelarna upplever att de har små resurser.

Ett stort problem är att kommunen inte kan avgöra vilka insatser som har varit framgångsrika.

– Ytterst mäter vi framgången genom att se hur många elever som blir godkända. Men vi har en mängd stödinsatser, även inom ramen för ordinarie budget. Det är klurigt att ta reda på vilken insats som har gett mest effekt, säger Anders Malmquist.

Därför har Malmö stad nu anlitat Malmö högskola för att göra en grundlig utvärdering av satsningen. Kostnad för detta: 600 000 kronor.

Malmö stad fortsätter satsningen på svaga skolor – 12 miljoner är utbetalade till vårterminen 2009.