Artiklar som berör detta
Polisens ingripande mot barn utreds igen
MALMÖ. Polisen bröt mot rättegångsbalken, grundlagen, polislagen och andra bestämmelser under det knappt timslånga ingripandet mot de fem pojkarna. Men eftersom polisen inte har dokumenterat vilken polis som gjort vad har åklagaren inte kunnat gå vidare med ett åtal.
– Det måste finnas en fysisk person att hänga men det gör det inte på grund av polisens jättedåliga dokumentation. Och det vimlade av poliser på platsen, säger förundersökningsledaren Jörgen Lindberg, chefsåklagare på riksenheten för polismål.
Men, enligt Jörgen Lindberg, är det inte säkert att poliserna, även om allt varit dokumenterat, begått brottsliga tjänstefel.
– Polisen har gjort fel men frågan är om felen gått över gränsen för ringa tjänstefel. Väldigt många fall stoppas där.
Det råder delade meningar mellan polis och andra inblandade om hur länge polisingripandet pågick. Polisens egen film av händelsen hade kunnat bringa klarhet i det. Men när Jörgen Lindberg bad polisen att få ut den fick han beskedet att den var försvunnen.
– Så jag har fått nöja mig med Sydsvenskans film, säger Jörgen Lindberg som beslutade att starta förundersökningen efter att ha läst en kartläggning av händelsen i Sydsvenskan.
Även om poliserna inte gjort några brottsliga fel riskerar de disciplinstraff. Polisens juridiska avdelning ska nu granska fallet.
– Vi ska titta på om det handlar om enskilda som gjort fel eller om systemfel i organisationen eller både och kanske behöver rutinerna skärpas, säger Mårten Unbeck, chefsjurist hos Skånepolisen, som ännu inte har läst förundersökningen.
Tillsammans med en av de fem pojkarnas pappa anmälde vittnet Maria Dahl händelsen till polisen, diskrimineringsombudsmannen och justitieombudsmannen. Alla utredningarna är nedlagda.
– Åklagaren tycker att felen är ringa, jag tycker att det är brottsligt att låta barn stå uppställda mot en vägg i fyrtiofem minuter och låta sig, som åklagaren skriver, schavottera inför allmänheten. Jag tycker också att det är grovt att ingenting dokumenterats, att pojkarna förnekats sin yttrandefrihet och att polisens egen film försvunnit, säger Maria Dahl.
– Ska man säga något positivt är det att åklagaren ändå har visat att många fel har begåtts.
Efter händelsen har Maria Dahl och några andra vittnen och föräldrar startat en grupp för att försöka kartlägga hur ungdomar behandlas av polisen.
Den 20 februari 2008 var de fem pojkarna, tolv eller tretton år gamla, på väg
hem efter ett besök på Johannesskolans fritidsgård. När de gick på
Ängelholmsgatan stannades de av en polisbil. Två poliser steg ut och sa åt
pojkarna att ställa sig mot en husvägg med ansiktet mot vägen. Några minuter
senare kom två bilar till och en polishund.
Strax innan klockan 20 hade en kvinna anmält att hon blivit rånad vid
Stadshuset. Hon beskrev rånarna som pojkar i tretton – fjortonårsåldern.
Pojkarna som stod mot väggen kroppsvisiterades och blev tillsagda att inte
prata med varandra. Delar av händelsen filmades av en medarbetare på
Sydsvenskan.
Enligt polisen stod pojkarna uppställda i tjugo minuter, enligt vittnen och
pojkarna själva var det i fyrtiofem minuter.
Strax före klockan 21 kördes pojkarna hem. Då hade polisen konstaterat att
pojkarna inte kunde vara rånarna. Dagen efter fick socialförvaltningen i
Södra innerstaden en rapport från polisen som felaktigt säger att pojkarna
är misstänkta för rån. Socialförvaltningen startade då utredningar.
1 Polisen på plats har inte fört protokoll över händelsen vilket strider mot polislagen.
Därför har det inte gått att avgöra vilka poliser som varit inblandade.
2 Grep underåriga. Enligt rättegångsbalken är det inte tillåtet att gripa
någon under femton år, inte ens om personen är skäligen misstänkt för ett
brott som har fängelse i straffskalan.
Undantaget är om personen grips på bar gärning eller på flyende fot. I alla
andra fall ska den underårige sättas på fri fot så snart misstaget upptäcks.
3 Kroppsvisiterade. Polisen hade inte rätt att kroppsvisitera pojkarna
eftersom det kräver ett beslut av en behörig beslutsfattare. Något
sådant beslut finns inte dokumenterat.
4 Pojkarna beordrades att vara tysta. Detta strider mot polislagen där det
står att yttrandefriheten eller andra grundlagsskyddade fri- och rättigheter
inte får inskränkas.
5 Det var fel att tvinga pojkarna att stå uppställda mot en vägg i, enligt
polisen, tjugo minuter (vittnen på plats och pojkarna själva säger att de
stod uppställda i minst fyrtio minuter).
Polisens agerande kan vara ett brott mot polislagen. Enligt polislagen ska
ingripanden inte väcka onödig uppmärksamhet eller orsaka den gripne större
olägenhet än vad som är nödvändigt.
6 Kördes hem till föräldrarna. När det stod klart att pojkarna inte var
misstänkta fattade yttre befäl beslut om att pojkarna skulle omhändertas och
köras hem till sina föräldrar.
Polisens motivering var att pojkarna befunnit sig på en farlig plats.
Lagparagrafen får bara tillämpas om ett barn eller ungdom befinner sig i en
knarkarkvart eller liknande.
7 Rapporterade till socialtjänsten. Polisen gjorde också fel dagen efter när
man rapporterade till socialtjänsten att pojkarna fortfarande var misstänkta
för rån vilket medförde att socialtjänsten drog i gång utredningar.
8 Viktigt bevis borta. Åklagaren konstaterar också att ett viktigt bevis i
utredningen försvunnit – den film som polisen gjorde i samband med händelsen.
% är glada
% är likgiltiga