Överfölls – men ingen  kan dömas

Mannen greps aldrig. 22-åringens handikapp gör honom aggressiv, och innebär samtidigt att han inte kan ställas till ansvar för sina handlingar.

Annalisa Bengtsson har lagt hela sitt liv på att hjälpa andra. I över 50 år har hon varit aktiv inom Röda Korset.

För detta har hon mottagit förtjänstmedaljer, både från kung Carl XVI Gustaf och från Malmö stad.

Trots hög ålder – födelseåret behåller Annalisa Bengtsson helst för sig själv – bjuder hon regelbundet in handikappade till middagar hemma i lägenheten på Södertorp. Men under våren har mycket av hjälparbetet legat nere.

Onsdagen den fjärde mars var Annalisa Bengtsson hos tandläkaren på Södra Förstadsgatan. Den gode vännen Stig Krabbelin skulle hämta upp henne med bil.

Men Annalisa Bengtsson nådde aldrig fram till bilen. Utan att ett ord utväxlades, angreps hon av en storvuxen, främmande man.
– Han sparkade mig så att jag föll omkull. När jag låg ner fortsatte han att sparka mig rätt i livet.

Vännen Stig Krabbelin och flera andra vittnen rusade till.

När mannen slutade sparka rusade någon som Annalisa Bengtsson uppfattar som hans pappa fram.
– Pappan sa: ”Jag är så ledsen”. Men jag hade så hemska plågor och sa: ”Det gagnar inte mig!”, säger Annalisa Bengtsson.

Polis och ambulans var snabbt framme på platsen.
– Alla var så snälla. Jag fick ett glas vatten innan ambulansen tog mig till sjukhuset, säger Annalisa Bengtsson.

Där konstaterades att Annalisa Bengtsson vänsterarm hade krossats.

När Sydsvenskan första gången möter Annalisa Bengtsson, i mars, är armen spikad. Hon har ont och är mycket ledsen.
– De sa på röntgen att alla ben i armen är krossade, jag får aldrig tillbaka rörligheten. Jag har blåmärken på underlivet och vet inte om jag har inre skador, säger hon.

Överfallet på öppen gata upptar alla Annalisa Bengtssons tankar.
– Jag trodde han skulle stjäla min väska, men det gjorde han inte. Han sa ingenting alls. Han bara sparkade och sparkade.

I april togs spiken bort. Men Annalisa Bengtsson har fortfarande mycket ont. Hon kan inte knyta skorna eller vrida ur en trasa.
– Jag kan inte städa längre. Jag har arbetat ideellt i hela livet och har så låg pension att jag inte kan köpa städhjälp, säger hon.

Den 2 juni fick Annalisa Bengtsson beskedet att förundersökningen mot mannen som sparkade ner henne läggs ned.
– Jag är skadad och förstörd de återstående åren av mitt liv. Ändå blir det ingen rättegång och det förstår jag inte, säger hon.
– Han kan ju skada fler. Det är så hemskt, säger hon.