En tung blandning av glädje och sorg

Ramza Ahmetovic, 39 år, hade gått tio dagar över den annars normalt fullgångna graviditeten. Vid 18-tiden den 3 maj i år åkte paret in till Universitetssjukhuset Mas. Deras åttonde barn, sonen Leonardo, föddes klockan 04.28 dagen efter.

Knappt tre timmar senare avled Ramza Ahmetovic.

Jovan Djordjevic var med under hela natten. Han berättar hur hans fru kallsvettades, klagade på huvudsmärtor och att hon hade svårt att andas efter förlossningen.

– Hon sa till mig att hon trodde att hon skulle dö. Hon hann blöda mycket innan de bestämde sig för att föra henne till operation.

I hissen stannade hennes hjärta.

Sonen Djani Djordjevic fick samtalet när han precis kommit till jobbet i Lund. Han fick reda på att han på nytt blivit storebror, men ombads att komma till sjukhuset för att hans mamma inte mådde bra efter förlossningen.

– Jag vågade inte säga till min son att hans mamma redan var död. Han skulle ju köra hela vägen från Lund, säger Jovan Djordjevic.

Familjen sitter samlad i lägenheten på Nydala­vägen i Malmö. De har valt att ta ner alla foton på Ramza för att slippa den ständiga påminnelsen. De yngre barnen leker runt bordet. Systrarna Djana, 21 år, och Anita, 18 år, tar fram några fotoalbum för att visa hur deras mamma såg ut.

– Min mamma var bäst i hela världen. Och hon tyckte jättemycket om barn, säger Anita Djordjevic.

Hon födde själv sitt första barn på Umas en vecka efter mamman.

– Jag var jätterädd innan jag skulle föda, men jag fick väldigt bra vård. Kanske för att de visste att min mamma dött där en vecka innan.

Hon födde en dotter som fått namnet Samira.

– Det var min mammas smeknamn, säger hon.

9-årige David dricker ett glas läsk och ser med allvarlig min på pappan när han berättar.

– Vi väntar hela tiden på att hon ska komma hem. Att dörren ska öppnas och att hon ska kliva in. Jag förstår inte hur en kvinna som är helt frisk kan avlida vid förlossningen i Sverige.

Jovan Djordjevic berättar om glädjen över den nyfödde sonen Leonardo och hur svårt är att låta den komma fram mitt i sorgen.

– På hans födelsedag kommer vi att fira årsdagen till minne av Ramza. Jag har fem barn under 18 år. Det känns jättesvårt, men jag måste klara mig på grund av mina barn.

– Livet är sådant att man måste gå vidare, säger Jovan Djordjevic.