Folkets park. Det gröna planket längs Södra Parkgatan vid ponnystallarna ska bli Malmös nästa graffitivägg.
– Många säger att lagliga väggar är en inkörsport till klotter, medan andra utredare hävdar att det minskar det oönskade klottret, säger Gunnar Ericson, stadsträdgårdsmästare i Malmö.
Han tror att planket kan bli en positiv träffpunkt för dem som vill måla och uttrycka sig.
– Det här är ett sätt att låta dem vara delaktiga i stadens liv. Och om det görs på rätt sätt bjuder de också omvärlden på en upplevelse.
Planket ska rengöras från nuvarande klotter och beräknas stå färdigt att invigningsmålas i slutet av sommaren. Efter ett år ska försöket utvärderas.
Det pågår även diskussioner om lagliga väggar på fler ställen i stan. Förebilden är P-huset Anna vars fasader tillhör Sveriges äldsta lagliga graffitiväggar.
Men alla är inte lika positiva. Polisen menar att deras arbete med att minska klottret försvåras av de lagliga väggarna. Enligt Carl-Axel Andersson, närpolischef i city, har klottrare satt i system att säga att de har varit vid eller ska till p-huset Anna när de ertappas med sprejburkar i ryggsäcken.
– Det är svårt att bevisa motsatsen. Vi måste ta dem på bar gärning när de målar.
Anmälningarna mot klotter har ökat från 1667 fall under 2007 till 2022 under 2008, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet. Trots det lade polisen ner sin klotterkommission i mars – ett år efter att den bildats.
– Det är lite hopplöst att jobba med eftersom vi så sällan kan lagföra någon, säger Carl-Axel Andersson.
50% är glada
0% är likgiltiga