För patienters skull eller läkarnas?

Men det går att ifrågasätta hur mycket som egentligen är forskning – och hur mycket som är marknadsföring eller innehållslösa trappsteg i en läkarkarriär, menar Nina Rehnqvist, ordförande i SBU.

Kliniska studier av läkemedel är nödvändigt, menar Nina Rehnqvist, ordförande i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Nya mediciner måste testas på människor, och där är ett samarbete mellan läkemedelsindustrin och sjukvården nödvändigt. Problemet är hur dessa studier utförs, och vilka intressen som egentligen styr, säger Nina Rehnqvist.
– Många studier görs mer för läkarnas och läkemedelsindustrins skull än för patienternas.

– De läggs till exempel upp på ett sätt som säger väldigt lite om hur läkemedlet faktiskt kommer att fungera i sjukvården. Testgruppen kan exempelvis optimeras för att ge ett så positivt resultat som möjligt, trots att de patienter som faktiskt ska använda läkemedlet ser helt annorlunda ut.

Läkemedelsbolaget och läkarna som utför studien kan till exempel vara oroliga för biverkningar. Då händer det att väljer testpersoner som är så friska som möjligt, vilket sällan representerar de verkliga patienterna, menar Nina Rehnqvist.
– Det säger sig självt att sådana studier inte är praktiskt relevanta för sjukvården.

Hur många av studierna är utformade på det sättet?
– Jag skulle säga att runt 25 procent av alla studier inte går att överföra till praktisk sjukvård. Men studierna kostar tid och resurser för sjukvården, och på det sättet är det oetiskt.

Ett exempel på detta är äldre patienter. I Sverige konsumeras runt 40 procent av alla läkemedel av personer över 65 år. Men de är sällsynta i läkemedelsstudier, visar en färsk rapport från SBU.

I rapporten har myndigheten gått igenom 155 studier av läkemedel som riktar sig till äldre patienter. Hälften av dessa hade, helt omotiverat, en övre åldersgräns för testpersonerna.

Att läkemedelsbolagen, som betalar studierna, vill se så positiva resultat som möjligt är självklart, menar Nina Rehnqvist.

Men läkarna, varför skulle de gå med på att vända och vrida på studien för att få fram ett så positivt resultat som möjligt? Jo, för att kunna klättra på den akademiska stegen, förklarar hon.
– Det är ett stort problem, hela det akademiska meriteringssystemet går ut på att få saker publicerade, och tidsskrifterna tycker det är roligare att redovisa positiva än negativa studier.

På grund av detta är den vetenskapliga kvalitén på läkemedelsstudier ofta låg. När SBU exempelvis tittade på studier av läkemedel mot långvarig smärta bedömdes var femte ha lågt bevisvärde – de går helt enkelt inte att lita på. Så varför görs de?
– För att få ut preparaten på marknaden är en anledning, det är mer marknadsföring än forskning. Och då måste man ifrågasätta om det är försvarbart.