Invandraridentitet tvingas på unga

MALMÖ. His story eller history, frågan om vem historieämnet handlar om och vem det vänder sig till ställs ofta av genusforskare. Nu har en doktorand i historia intervjuat gymnasielever i Malmö för att ta reda på om historieböckernas bild av svenskhet stämmer överens med ungdomarnas.

– När jag sedan studerade böckerna och intervjuade författarna kunde jag se att böckerna handlar mycket om "vi och de". "Vi" har inte utländsk bakgrund i motsats till "de" som ofta tillskrivs berättelser om problem, arbetslöshet och språkproblem, säger Vanja Lozic som arbetat med sin avhandling på Malmö högskola sedan 2005.

Under arbetet med avhandlingen har Vanja Lozic läst historieböcker som använts i gymnasieskolor sedan 1962. En sak är tydlig, böckerna har aldrig vänt sig till elever som har föräldrar som en gång invandrat till Sverige. Men hela samhället bidrar till att vissa elever upplever sig som outsiders.

En historiebok från 1966 beskrev mångfald så här:

De kommer från varma soliga länder, från byar och städer med gammal kultur och ”atmosfär” och hamnar i ett kargt skogslandskap med mycket lång vinter och en modern traditionslös bebyggelse.

– Mycket har blivit bättre, men långt ifrån allt. I de nya böckerna är till exempel hedersmord och mångkultur samma sak. Det handlar fortfarande om att "vi" måste uppfostra "dem".

Många första generationens svenskar i Malmö som Vanja Lozic intervjuat har funderat mycket kring frågor om etnicitet, medan de som inte har utländska rötter sällan lagt ner tid på att reflektera kring ämnet.

– Många börjar uppfatta sig som invandrare när de upplever att de avviker. Speglingsprocessen är viktig. Om du till exempel möter många som tvingar dig att försvara saker som har med islam att göra blir islam tillslut en viktig del av din identitet även om du egentligen kanske knappt är religiös.

36 gymnasielever från två skolor i Malmö har ställt upp på Vanja Lozics två timmar långa intervjuer. Fem lärare och tre läroboksförfattare har också intervjuats. En tydlig bild som ofta dyker upp bland första generationens svenskar är hur identiteten förändras beroende på miljö.

– En person kan ena stunden se sig själv som MFF-supporter först och främst, nästa stund är den sexuella läggningen den främsta pusselbiten i identiteten, eller jobbet. Skillnaden är att många ungdomar med utländska rötter ofta får en påtvingad invandraridentitet som de själva inte valt.