Integrationen droppas när barnen kommer

Trots att vi befinner oss i H1N1-tider är det inte svininfluensan jag tänker på nu utan den pandemi av Malmöiter som hyllar stadens mångfald men håller sina barn ifrån den.

De här päronen är till vardags rätt sköna personer. Jag snackar folk som köpte rättvisemärkta bananer långt innan Doles advokater försökte plocka Fredrik Gertten. Som hellre citerar texter på jamaikanska än skryter om sina Nietzsche-kunskaper. Som älskar brasilianska Bahias afrikanska arv, och flyttat till lägenheter kring Möllan för att uppfyllas av områdets kultur.

Jag snackar om ett släkte som aldrig bangar när det kommer till att försvara stadens mångfaldsheder. Tills de får barn.

Så fort de knäpper föräldrarocken händer alltså något. Ett slags munskydd inställer sig mot sånt som de annars försvarar.

Kanske är detta en del av en smittsam skyddsinstinkt som föräldrar går in i och som få verkar vara immuna mot.

Frågan är när man går över gränsen från att vilja sitt barns bästa, till att själv bidra till den segregation man säger sig vilja skydda dem ifrån.

Kanske är det när man får höra att man inte är klok som ännu inte satt upp sitt tre veckor gamla barn på kö till en friskola.

”Vadå, vill du att dina barn ska behöva gå på Sorgenfriskolan?”

Eller inte fixat in ungen på ett föräldrakooperativ för folk i kultursvängen.

En del kooperativ är inte bara måna om barnen, utan även om kvarterets status. En bekant som är ensamstående fick problem för att hon inte hade råd att betala maxtaxa. Hur kunde hon bo i området om hon tjänade så lite?

Barnuppfostran är lite som fotbollslandslaget, alla har en egen teori om vilken taktik som borde gälla. Men det är de kluvna personligheterna som intresserar mig.

Hur utvecklas staden om föräldrar snickrar små inhägnade elitsamhällen åt barnen, samtidigt som de vill ha ett mer integrerat samhälle?

Jag säger inte att Malmö är en allé av harmoni eller att föräldrarna är ute och cyklar som bekymras över situationen i en del områdens kommunala för- och grundskolor.

Kanske är det helt enkelt den segregation som redan finns här som tvingar föräldrarna att agera.

Men visst låter resonemanget som skjut först, fråga sen. Segregera tidigt så att du hamnar på segregationsplanens vinnarsida. Frågan är bara om någon kan vinna med de spelreglerna.