Fritt val segregerar

Text: Federico Rodriguez Moreno
Publicerad 14 november 2009 1.30 Uppdaterad 16 november 2009 10.18

Malmö.
Toppskolorna i Malmö rekryterar nästan bara elever från rika familjer, visar en ny studie.

MALMÖ. – En pedagogisk tragedi, säger lärarstudenterna Fredrik Karlsson och Rasmus Wennergren bakom examensarbetet.

Det fria gymnasievalet är en myt. Vilka elever som hamnar var i Malmös gymnasievärld styrs av föräldrarnas inkomst- och utbildningsbakgrund. Det säger Rasmus Wennergren och Fredrik Karlsson som snart presenterar examensarbetet Social sortering i skolan, om de strukturer som bestämmer var Malmös gymnasieelever hamnar.
– Tyvärr blir det så att när man går ut och jobbar så måste man sprida lögnen om det fria valet. Vi ser ju att det är föräldrarnas utbildning och ekonomi som bestämmer vilken skola barnen går i. Idag läggs all press på individen, men det bästa sättet att lyckas i skolan är att välja rätt föräldrar, vilket inte är så lätt, säger Rasmus Wennergren.

Lärarstudenternas färska examensarbete visar en stor koncentration av Malmö­elever med exceptionellt höga betyg på samma skola, och skolor där många av eleverna har låga betyg.

På toppskolan Bladins kommer fyra av fem elever från Malmös tre rikaste stadsdelar. Även Mediegymnasiet hör till de skolor som har flest elever från välbärgade stadsdelar.

Rönnens gymnasium och Malmö latinskola är två av de skolor som har flest elever från områden med låg inkomst och utbildning.
– Vi ska ut och jobba i en skolvärld som ser ut så här och som har många för­domar. Då känns det skönt att ha en mätbar, kvantitativ undersökning som visar hur det faktiskt ser ut, säger Fredrik Karlsson.

Rasmus Wennergren fortsätter.
– Alla skolledare som vi talat med säger att deras ambition är en skola med elever som representerar hela Malmö. Men de arbetar inte för det. De säger att de vill ha motiverade elever, fast det är deras roll att motivera eleverna. Men det är klart, de kan inte säga att de vill ha rika barn.

Vad är problemet med att rika barn samlas i toppskolorna?
– Vår tid i skolan är en så lång tid i vår socialisation, och för vårt kontaktnät. Det blir ett problem när våra framtida makthavare inte får någon kulturell kompetens, att de blir blinda för de samhälls­problem som finns, säger Fredrik Karlsson.

Rapporten som Rasmus Wennergren och Fredrik Karlsson nu presenterar visar att de elever som kommer från studievana hem och som tidigare gått på skolor som Rönnen nu söker sig till mer prestigefyllda skolor, som S:t Petri skola och Malmö Borgarskola. I andra änden söker sig de mest välbärgade eleverna bort från innerstadsskolorna till små fristående skolor, som ProCivitas och Bladins.

Hur påverkas lärarna?
– Jag tror inte att lärare kan leva med att de reproducerar samhällets makt­ordning, det måste vara fruktansvärt att leva med det, säger Rasmus Wennergren. En aning naivt vill vi nog tro att vi kan gå in i ett klassrum och göra en förändring. Det kommer antagligen att behövas en utbildningspolitisk gärning för att skapa en förändring.

Kartläggning av alla gymnasier i Malmö

I den 52 sidor långa studien Social sortering i skolan genomfördes en kartläggning av elevsammansättningen på alla gymnasieskolor i Malmö.
Totalt har 2 667 elever i årskurs tre studerats. Alla är bosatta i Malmö och går i gymnasieskolor inom staden hösten 2009. Det finns runt 3 000 elever i den årskullen.
Stadens tio stadsdelar grupperades utifrån genomsnittlig inkomst och utbildning. Sedan gjordes intervjuer med personer inom skolväsendet i Malmö.

Större eller mindre text



1 läsare har reagerat på denna artikel

100% är glada

0% är likgiltiga

0% är nyfikna

0% är arga


Hur reagerar du på "Fritt val segregerar"?
  • Artikel/pedagogik
  • Titta uppdelningen börjar tidigt och sen fortsätter det livet ut.. ps. Jag tycker du är den grymmaste person som finns.. tack för igår! te quiero muuuchoooooooooo!
  • Cesar Vargas
  • lördag 14 november 2009 kl 09:49
  • Två faktorer
  • Det är givetvis tragiskt att alla barn inte får samma chanser. Men sociala faktorer är bara en del av förklaringen. Vi föds med olika förutsättningar som styr hur våra liv utvecklas, och så länge man inte kan avgöra hur stort inflytande det genetiska arvet har i förhållande till de socioekonomiska villkoren kan man inte uttala sig säkert om "valfrihet". Det är sorgligt att Lärarhögskolan lär ut en myt – att alla föds med exakt samma möjligheter, och att allt kan förklaras med uppväxtmiljö etc.
  • Henrik R.
  • lördag 14 november 2009 kl 09:55
  • Vad med grundskolan?
  • Det är säkert en intressant rapport men som jag ser det är problemet inte gymnasieskolorna utan grundskolan. Att elever med studievana miljöer väljer en skola dom kan få mer studiero är varken konstigt eller uppseendeväckande. Problemet är att få elever från studieovana och miljöer och/eller fattigare områden att satsa på studierna, då kan dom också få fler valmöjligheter inför gymnasievalet.
  • Peter
  • lördag 14 november 2009 kl 10:02
  • Lika barn leka bäst
  • Det är väl ingen nyhet att man söker sig till folk som har samma bakgrund, uppfostran och sätta att se på livet som man själv har, man känner sig helt enkelt hemma.
  • Pelle
  • lördag 14 november 2009 kl 10:08
  • Varför inte "alla barn får leka bra"?
  • Det är väl just det här mönstret, att "Lika (rika) barn leka bäst", som vi vill förändra till "alla barn leker bra"? Eller?
  • Gustav
  • lördag 14 november 2009 kl 22:59
  • målen kommer att uppnås
  • Det är väl det som är hela meningen med den skolpolitik som nu förs, att skilja ut och ge bättre förutsättningar till barnen från de mer inflytelserika skikten i samhället. På det sättet kan ju en mindre begåvad från "rätt" miljö konkurrera ut en mer begåvad men från sämre studiemiljö.
  • k erling
  • lördag 14 november 2009 kl 10:40
  • Det ändrar sig säkert.
  • När jag var yngre så var definitivt inte Borgarskolan en skola med hög status. Nu en skola med hög status men det ändrar sig och då är det inte längre så "fint" att gå på "borgar". Är det något som borde lagfästas så är det att ALLA barn får samma förutsättningar men det bäddade Socialdemokraterna för att de inte skulle ha då de började att acceptera alla friskolor och nu fortsätter Alliansen.
  • Johan
  • lördag 14 november 2009 kl 10:51
  • Än sen då ?
  • Ord som "fruktansvärd", "tragedi" osv - vad är det för värderingarn som avspeglas ?? förstår inte "tragedin": det är ju så i hela världen, inte bara Sverige, och jag kan inte se hur man kan förändra det.
  • Dada
  • lördag 14 november 2009 kl 11:24
  • "Bakgrund styr vilken kuse som vinner.."
  • Självfallet ska miljö och uppväxt tas med i beräkningen. Men... är det egentligen så konstigt att barn till studiebegåvade föräldrar klarar sig bättre akademiskt än andra?? Som i travsporten, ungefär. Var det en slump, tex, att Jan Myrdal (inte min favorit, men ok) blev en känd europeisk intellektuell, med sin genetiska bekgrund. Varför sopar media-sverige detta oerhört självklara faktum under mattan????? Arv och genetik räknas, faktiskt. Vare sig vi vill det eller inte
  • suneh
  • lördag 14 november 2009 kl 11:42
  • forskningen stöder inte dig
  • Fast arv och genetik är inte den *största* framgångsfaktorn, utan det är hur mycket du får hålla på med en aktivitet. Övar du mycket blir du bra, men du måste öva väldigt mycket. Läs boken "Outliers" för intressanta rön. Att påstå att eliten i samhället är speciellt studiebegåvad tycker jag mest är dumt (inte för att du explicit sagt något sådant).
  • Påläst
  • lördag 14 november 2009 kl 12:08
Mest läst på Malmö
Artiklar som berör detta

Skolorna visade upp sig för niorna

emo
Mer från Malmö
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu


© Sydsvenska Dagbladet AB 2011  Ansvarig utgivare: Daniel Sandström  Nyhetsredaktör: Martin Strandberg  Nyhetschef: Niklas Lundell
Nyhetstips: 71234@sydsvenskan.se  Telefon webbredaktionen: 040-28 12 34  Telefon växel: 040-28 12 00  Fax: 040-93 54 75 
Postadress: Sydsvenskan 205 05 Malmö  Besöksadress: Krusegatan 19 Malmö