Under ashura högtidlighålls slaget vid Karbala år 680 eKr genom sorgeriter och
passionsspel där Muhammeds dotterson Husayns martyrdöd dramatiseras.
Muhammed var den som lade grunden för islam. När han dog 632 e Kr utsågs Abu
Bakr till Muhammeds ställföreträdare (kalif) på jorden. Hans anhängare,
framtidens sunniter, ansåg att kalifen skulle väljas utifrån duglighet och
personliga egenskaper.
Motståndarna, de blivande shiiterna, menade att kalifen skulle tillhöra
Muhammeds släkt och före språkade därför profetens kusin och svärson Ali.
Motsättningen ledde så småningom till inbördeskrig.
Sedan shiiternas kandidat Ali mördats utropades dennes motståndare Muawiya
till kalif. Alis parti fortsatte kampen mot Muawiyas släkt. År 680 dödades
Alis son Hussein vid slaget vid Karbala som för shiiterna fått en stark
symbolisk roll.
Konflikten har sedan dess utgjort en skiljelinje mellan shiiter, som anser
att Alis efterkommande är de rättmätiga arvtagarna till kalifatet, och
sunniter som accepterat den segrande sidans företrädare.
Shiiterna utgör idag cirka 10 procent av världens muslimer. De utgör muslimsk
majoritet i Iran, Irak, Azerbajdzjan, Libanon och Bahrain.
75% är glada
0% är likgiltiga