MALMÖ. Forskaren:
– Vilket är ditt ansvar när du skriver om personer i Norrland som hellre målar
på huset än jobbar?
Ledarskribenten:
– Jag blir så jävla förbannad över beskrivningen av mina texter. Varför säger
du alltid fusk och överutnyttjande i samma mening? Jag har aldrig sagt att
det stora problemet är fusk. Det handlar om en lidandekultur. Det är inget
medvetet och kalkylerat.
– Många har läst dig som att det är fusk du talar om. Fusk existerar, men det
förklarar inte alls ökningen i sjukfrånvaron.
– Jag har skrivit att det måste finnas plats i arbetslivet för dem som inte är
som Duracellkaniner, det har jag också skrivit. Ni kritiserar mig för att
jag inte är forskare. Men sorry, jag är ledarskribent, liksom!
Hur spännande låter en sjukskrivningsdebatt i hamnkvarteren en mörk onsdagkväll i februari? En debatt som mer specifikt handlar om sjukskrivningsstatistiken åren 1997–2002?
Väldigt spännande, tyckte nästan hundra personer som tagit sig till biblioteket i Malmö högskolas gröna huskoloss intill stationen.
Under just de åren ökade sjuktalen enormt. Sjukfrånvaron, som tidigare inte varit någon het fråga, seglade upp högt på den politiska dagordningen.
Många talade om fusk och en osund sjukskrivningskultur. I sin bok ”Kampen om sjukfrånvaron” riktar Malmöstatsvetaren Björn Johnson hård kritik mot de journalister, politiker och borgerliga ledarskribenter som han menar skapade fuskdebatten.
Särskilt pekas DN:s ledarskribent Hanne Kjöller ut. Med polemiska texter som baserats mer på magkänsla än på fakta hjälpte hon till att skapa ett klimat där människor tittade snett på långtidssjukskrivna, enligt Johnson.
Hanne Kjöller gav Johnson mothugg. Hon pratade om sin mormor, som enligt
Kjöller inte ställde samma ängsliga frågor till sig själv som dagens
stressade kvinnor.
– När mormor träffade morfar frågade hon sig inte: Mår jag bra? Ska jag
verkligen leva med den här mannen? Har vi sex tillräckligt ofta? Men jag och
mina väninnor ställer sådana frågor hela tiden. De funderar på skilsmässa.
Och många skiljer sig också. Betyder det att vi överutnyttjar skilsmässa
idag? Nej. Men kulturen har ändrats, menade Kjöller och hävdade att samma
fenomen skett med inställningen till sjukskrivningar.
Mellan de yngre kombattanterna stod 71-årige Jan Rydh, statlig
sjukförsäkringsutredarveteran. Han gav Johnson försiktigt stöd och
underkände Kjöllers förklaringar till de stora sjuktalen:
– Var det Norrland som var problemet? Nej. Var läkarna mer generösa? Nej.
Fuskade folk mer? Nej.
Jan Rydh tyckte att nästan alla debattörer i sjukfrågan missat det viktigaste:
– Fram till början av 1990-talet var män mer sjukskrivna än kvinnor. Tio år
senare var plötsligt kvinnor dubbelt så mycket sjukskrivna som män. Vad
hände där?
Och med den frågan i huvudet vandrade många hem från Malmös hamnkvarter.
75% är glada
0% är likgiltiga