400 unga i riskzonen

MALMÖ.

De kriminella gängens nyrekrytering ska motverkas.

Och det är skolan, socialtjänsten och polisen som tillsammans ska få bort ungdomar från kriminalitet.

Bara i Malmöregionen finns 400 ungdomar som är i riskzonen för att hamna i en ”kriminell livsstil”.

Samarbetet mellan socialtjänsten, skolan och polisen måste stärkas. Det menar Stockholms länspolismästare Carin Götblad som står bakom den statliga utredningen ”Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp”, som presenterades under onsdagen.

De insatser som görs idag har inte varit tillräckliga.

– Nej, det finns öar av bra samarbete men det är inte så att man har arbetat uthålligt och på lång sikt med det här. Man har försökt lösa problemen på gruppnivå och inte på individnivå, man har inte utbytt information och det är därför man har haft dåliga resultat, säger Carin Götblad.

Förslagen i utredningen går i korthet ut på att samhället dels ska bli bättre på att särskilja vem som riskerar att hamna i kriminella sammanhang och rikta insatser mot den invididen, dels öppna upp informationsvägarna mellan skolan, socialtjänsten och polisen. Det innebär bland annat att utredarna vill lätta på sekretessreglerna för socialtjänsten.

Att Malmö under en tid sett nya kriminella gäng bildas är Carin Götblad medveten om.

– I Stormalmö säger vi att det finns 400 ungdomar som är i riskozonen för att hamna i en kriminell livsstil. Och då är det i varje fall inte högt räknat. Men vi menar att det inte är fler än att man kan göra individuella insatser.

Totalsiffran för Sverige bedöms till 5 000 ungdomar och kriteriet för att hamna i den gruppen är att ha varit dömd för fem brott eller mer.

Malmö har redan tidigare i år aviserat nya krafttag mot gängkriminalitet. Det förslaget innebär att kommunen ska inrätta en central avdelning för trygghetsfrågor och tillsammans med polisen enas om en brottsförebyggande strategi.

Även i det förslaget betonas kommunikationen mellan socialtjänst, skola och polis.

Men Anneli Larsson, ny ordförande i Sociala resursförvaltningen och avgående ordförande i samarbetsorganet mellan skola, socialtjänst och polis SSP, ser inte att det är nödvändigt att ändra lagstiftningen och lätta på sekretessen.

– Jag tror att man kommer långt med den befintliga lagen om alla använder den, säger hon. De samverkande myndigheterna har en anmälningsskyldighet och är man bekymrad för någons utveckling ska man anmäla det.

Börje Sjöholm, operativ chef på länskriminalen, hade inte sett utredningen under onsdagen men säger spontant att förslaget om att inrätta särskilda avdelningar på anstalter låter vettigt.

– Vi ser ju ungdomarna när de redan är inne i kriminaliteten eller i svansen på gängen. Men när de åker fast vill vi också visa att det är besvärligt att vara med i de här gängen, och sitter de tillsammans på anstalten är det jättesvårt. Det är ofta där man antar den kriminella identiteten, säger han.

Utredningen lämnas nu till regeringen och justitieminister Beatrice Ask har i en första kommentar till TT sagt att ”den innehåller en rad spännande förslag.”