Många vågar inte lämna gängen

MALMÖ

– Här är många föräldrar som inte har en aning om vad kriminella gäng innebär, vilka symboler de har och vad en medlem måste göra. En förälder sa häromdagen att det var bättre att hans son är med i ett killgäng än att han hittar på kriminella saker.

Mohamed Salama jobbar för Malmö kommun mot ungdomskriminalitet på Rosengård. Han betonar att hans åsikter är hans egna, privata. Och han tar inte gängens namn i sin mun.

– Varje gång jag gör det så bidrar jag till deras farlighet, och det vill jag inte göra. Det vill jag inte bjuda på.

Läget bland de unga har blivit allvarligare de senaste fem åren anser han. Brotten har blivit grövre, och fler unga har gått med, eller gått ihop i, olika gäng.

– Vi vet också att det är många som vill lämna gängmiljön, men inte vågar.

Varför?

– De har dragits för långt in. De går med för att de tror att det ger status, backup och annat. Sen måste de betala lite. Och efter ett tag får de veta att de måste utföra tjänster eller göra saker. Vissa vill inte, men de är fast.

Det sista halvårets händelser – två mord med gängförtecken och en lång rad gängkriminella i fängelse efter polistillslag – har bidragit till viljan att hoppa av, bedömer Mohamed Salama.

– Det skrämmer dem, men det är en nyttig rädsla, den måste vi ta tag i för att kunna hjälpa dem bort från gängen.

Och för att hoppa av måste man ha ett vettigt alternativ – ett jobb, en sysselsättning. Den som vant sig vid mycket pengar i fickan är svår att vända.

– Hur ska man motivera en sån kille att ta ett vanligt jobb och tjäna hälften så mycket? Det gäller att lyfta fram den positiva kraften i att vara hederlig, men även att informera om vilka konsekvenserna blir av gänglivet.

En del av svaret ligger i förebilder – människor som kan ge exempel på hur illa gänglivet blir.

En annan del ligger i tidiga insatser. Det är i skolans värld man först ser problemen, anser Mohamed Salama.

– Utåtagerande ungdomar gör sig synliga väldigt tidigt. Jag tycker att myndigheterna borde ha rätt att ställa högre krav. Det kan vara enkla saker, som små tester hos psykologer och liknande, för att få föräldrar att gå med på åtgärder för deras barn. I dag finns föräldrar som inte accepterar det utan bara skakar på huvudet och förnekar. Då säger vi jaha, stänger journalen och väntar tills det smäller. Det borde gå att göra mer.

En ny slags föräldrautbildning för alla, vare sig det är nyanlända föräldrar eller inte, behövs också.

– En föräldrautbildning handlar inte bara om förlossning och amning utan om uppfostran kontra beteende. Det borde man lagstifta om – att ge föräldrarna hjälp att läsa barnens beteende. Det är alldeles för många som ser sina barn gå omkring i tröjor med tryck på, utan att veta vad det innebär, att det är gängsymboler. Man kan inte förutsätta att alla vet vad symbolerna betyder och vilka gäng som är vilka, vi måste satsa hårt på information, säger Mohamed Salama.