Utflyttningen från Malmö den högsta på 30 år

MALMÖ.
- Jag är inte särskilt förvånad. Krisen under delar av 90-talet med arbetslöshet och höga räntor fick många tänkbara villaägare med längtan till mindre orter att tveka och stanna kvar i sina boenden. Det har skapat en ackumulerad flyttström som börjat röra på sig tack vare förbättrad privatekonomi och låga räntor, kommenterar Anders Rubin (s), byggkommunalråd i Malmö.

Bakom den kraftigt ökande flyttströmmen ligger framför allt en stor utflyttning av barnfamiljer med svenskt medborgarskap. Från 2002 till förra året ökade utflyttningen av svenska medborgare med 1 300 personer.
Det innebär ett minus för flyttnettot på nära tusen svenska medborgare under 2003. Så stort flyttminus för svenska medborgare har Malmö inte haft sedan 1993.
- Det finns ingen anledning att oroa sig över den här utvecklingen. I ett område som Malmöregionen pågår naturliga flyttrörelser där barnfamiljers flytt till småkommuner är en självklar del, säger Anders Rubin.

Trenden med barnfamiljer med svenskt medborgarskap som lämnar Malmö har funnits under flera år, men har då uppvägts av en motsvarande inflyttning av andra svenska medborgare.

Översatt i åldrar visar siffrorna att barn under 16 år stod för hela minuset i flyttnettot för svenska medborgare under 2003.
- Självklart är det ur en s-synvinkel frustrerande att se hur tydligt Malmös sociala strukturer slår igenom i flyttmönstren. Invandrarfamiljernas ekonomi räcker tyvärr alltför sällan till ett villaköp. Lyckas vi med att ge människor möjlighet att arbeta är jag säker på att även dessa familjer med tiden kommer att vara en del av flyttrörelserna mellan kommunerna, resonerar Anders Rubin.

Han är övertygad om att det helt avgörande motivet till att människor flyttar inom regionen är tillgången till en bostad till rimlig kostnad. Att barnfamiljer skulle lämna Malmö beroende på förskoleköer, skolproblem, kriminalitet eller sociala spänningar tror han är sällsynt.
- Visst kan det finnas sådana motiv i några enstaka fall, men det helt överskuggande motivet för familjer att flytta är att de vill låta sina barn växa upp i mer naturnära miljöer. De allra flesta som flyttar skulle göra det oavsett vad Malmö hade att erbjuda och småstadsmässig bebyggelse är svår för oss att klara, säger Anders Rubin.

Någon enkätundersökning likt den som kommunen gjorde bland de utflyttande redan år 2000 är inte aktuell.
- Nej, vi vet tillräckligt väl från den studien vad som ligger bakom att folk flyttar, säger Anders Rubin.
Han tillstår att det bland flyttarna också finns en grupp människor som helst hade stannat i Malmö. Men bristen på villor i för många tänkbara prislägen har gjort att de valt att lämna stan.
- Om vi inte hade haft mark klar att bygga på eller färdiga planer för intresserade byggare skulle det självklart funnits anledning att kritisera oss socialdemokrater för passivitet. Men i Malmö har vi hel tiden legat väl framme. Vad som sedan händer på marknaden kan vi inte styra över, menar Anders Rubin.

Han nämner byggplaner i Klagshamn, Tygelsjö och Bunkeflostrand och hoppas att det med tiden innebär att barnfamiljer med längtan efter "det urbana" får möjlighet att stanna i Malmö.
- Fast egentligen är kommungränsen inte särskilt viktig längre. Det avgörande är att Malmö kan fortsätta fungera som ekonomisk motor i en stark region. Om sedan människorna väljer att bo i Vellinge, Staffanstorp, Skurup eller Malmö är en bisak. Pendlarna blir fler och avstånden kommer att öka, säger Anders Rubin.

Trots färre svenska medborgare i Malmö växte folkmängden förra året med 1 690 personer till 267 171 invånare, eftersom flyttnettot för utländska medborgare fortsatte visa plus med knappt 2 300 personer. Men även i denna grupp ökade utflyttningen med 600 personer jämfört med året innan. Bakom befolkningsökningen ligger också ett födelseöverskott med 326 personer.

Fotnot. Statistikuppgifterna är hämtade från Malmö stads hemsida.