Annons:
onsdag 22 maj 2013
Annons:

Bageri sysselsätter generationer

Malmö.

Dygnet runt, årets alla dagar bakas det bröd i Pågens bageri på Lantmannagatan. För många anställda är Pågen det första jobbet som de aldrig lämnat – genomsnittsanställningen ligger på tjugo år.

Annons:

Klockan 21.00 startar sista ­laget sitt arbetspass, de som ska ­säkra att leveranserna går iväg under ­natten. Första brödbilen lämnar Pågen prick 23.27 och avgår mot Stockholm, ­berättar bageri- och platschefen Jörgen Olin.

– Vi har byggt schemaprinciperna efter hur bilarna kör, allt enligt ett rullande fyrskift. Skulle något strula kan man räkna med att alla gör allt de kan för att få iväg brödet i tid. Det finns en otrolig sammanhållning på det här företaget, säger han.

Idag har Pågen 1 440 anställda, ­varav 640 är stationerade i Malmö, 400 ­arbetar i säljkåren och lika många på Göteborgsanläggningen. I Göteborg görs bland annat kakorna, gifflarna och Hönökakan och olika styckebröd, i Malmö ligger fokus på Lingon­grova och de olika limporna och franskbröden. Just Lingongrova är Pågens överlägset populäraste bröd och enligt Jörgen Olin Sveriges fjärde mest sålda dagligvara.

Själv startade han sin karriär som trettonåring med att spika pall och sortera kartonger. Det var hans Pågenanställda pappa som låg bakom extraknäcket.

– Men officiellt började jag här 1985, jag sökte två jobb samtidigt, som första linjens operatör och som förman. Först ringde den ena chefen och sade att jag fått det första jobbet. Sen fick jag ett samtal från den andra chefen att jag fått jobb under honom. Det var lite ostrukturerat på den ­tiden.

Då 1985, som tjugotvååring, var ­Malmö en stad som kunde erbjuda honom flera jobb. Han hade också hunnit med sex, sju stycken andra ­arbetsplatser innan han vände åter till Pågen.

– Det är stor skillnad idag, på den tiden hade ingen i produktionen koll på det ekonomiska resultatet. Man gjorde det man blev tillsagd. Idag känner sig personalen mer del­aktig och vi ställer helt andra krav, att jobba på operatörsnivå idag är som då­tidens tjänstemannanivå.

Han minns hur packpersonalen skrek efter hjälp när plasten trasslade eller tog slut. Idag står ingen längre handfallen.

– Det finns en stark familjekänsla. Vi har många som arbetar här i flera generationer. Min pappa jobbade här, min son gör det nu. Vi har till exempel en familj som jobbat i samma sälj­distrikt i fyra generationer.

Hejandet är också typiskt Pågen.
– Vår tidigare informationschef berättade hur förvånad hon blev att folk direkt började heja så fort hon kom innanför grindarna. Men så är det, har man fått jobb här, då är man en i familjen.

När vi vandrar runt produktions­linjerna är det precis just så. Det hejas glatt från alla håll.

Jan Persson bevakar en 500 kilo tung balja som blandar ihop degen till Lingongrova. Han har varit ­Pågen trogen sedan 1977. Och numera ­jobbar även hans son här.

Varför?
– Här bryr man sig om varandra, man trivs. Och så är det ett modernt företag, det har det alltid varit.

För många Malmöbor är Pågen ­synonymt med sommarjobb. I dag tar företaget in cirka hundra feriearbetare under perioden juni–augusti.

– Det är inte som när jag sommarjobbade här, då hade vi plåtmössor på huvet mest bara för att. I dag är vi stenhårda med hygienkraven, alla måste ta del av en tjock folder med anvisningar för att få jobba här, allt för att skydda produkten, säger Jörgen Olin.

Jörgen Olin, till vänster i bild, arbetar vanligtvis dagtid på Pågen. Och så gör han som många andra, jobbar lite när han ledig. ”När man är och handlar då rättar man till bröden i hyllan så de ­ ligger rätt. Många fotograferar av brödhyllan och mms:ar cheferna om något inte ser bra ut”.

Pågens historia

Anders och ­Matilda Påhlsson startade A Påhlssons bageri på Tallgatan i Malmö 1878.

Ägarna har hela tiden hetat Påhlsson och idag är Pågen marknadsledande. Skogaholm och Fazer ses som de främsta konkurrenterna.

2000 gick Pågen och Pååls bageri samman.

Maskinparken i Malmöanläggningen värderas till 200 miljarder kronor och företagets omsättning låg 2011 på 2,35 miljarder kronor, något lägre än de två föregående åren då den legat på 2,5 miljarder kronor.

Fler artiklar om Hur mår du Malmö?
Annons:
Annons:

Författare: Sarah Nylund
Publicerad 7 april 2012 01.30
Uppdaterad 7 april 2012 01.30

Annons:
Malmö
Annons:
Annons:
Blogg
Läsarpulsen
Annons:
Bloggar