MALMÖ. Regeringen har presenterat ett lagförslag som går ut på att
föräldrar ska bli skadeståndsskyldiga om deras barn vandaliserar.
Men skadeståndslagen gäller redan i dag, enligt rättspraxis, från ungefär fyra
års ålder. Ett barn som slår in en ruta kan alltså bli skadeståndsskyldigt
långt före straffmyndighetsåldern, 15 år.
2006 beslutade kommunstyrelsen att alla kommunens nämnder ska få ökad kunskap
om skadeståndslagen. Kommunstyrelsens förebild är Stadsfastigheter.
Stadsfastigheter, som äger kommunala byggnader som skolor, förskolor och
fritidsanläggningar, skickar sedan fler år ut skadeståndskrav även till barn.
Det kan handla om barn som har tagits på bar gärning av väktare i samband med
exempelvis klotter, eller barn som har erkänt vandalisering.
Stadsfastigheter skickar kravbrev och fakturor till barnen och för kännedom
till deras föräldrar.
Med dagens lagstiftning krävs att föräldrar har brustit i tillsyn för att de
ska bli direkt skadeståndsskyldiga för barnens vandalisering. Regeringens
nya lagförslag går ut på att barn och föräldrar ska bli solidariskt
skadeståndsansvariga, utan krav att föräldrarna har varit vårdslösa.
– Säkert är det många föräldrar som redan i dag betalar om deras barn krossar
grannens ruta. Men med dagens lagstiftning har möjligheten att kräva in
skadestånd inte säkrats, säger justitieminister Beatrice Asks
pressekreterare Martin Valfridsson.
Men Stadsfastigheter i Malmö har nått stora framgångar även med befintlig
lagstiftning.
I samtliga fall utom ett (se faktaruta) har kraven gett kommunen full
ekonomisk utdelning.
I ett fall har ett försäkringsbolag varit med och betalat. Föräldrarna till
det vandaliserande barnet behövde bara stå för självrisken.
Bara i ett fall, det enskilt största kravet, har Stadsfastigheter inte fått in
några pengar alls.
– Vi skickade flera krav men valde till slut att ge upp, säger Eva Norström,
Stadsfastigheters säkerhetssamordnare.
Inte i något fall har Stadsfastigheter tagit skadeståndskraven mot barn vidare
till domstol. Om ett skadestånd fastställs i domstol blir barnet inte av med
skulden förrän hela beloppet är betalt.
– Det är inte ekonomiskt försvarbart att agera så när processkostnaderna blir
betydligt högre än själva skadeståndet, säger Eva Norström.
Är det barnen eller deras föräldrar som har betalat?
– Jag tror att det i samtliga våra fall är föräldrarna som har betalat, säger
Eva Norström.