MALMÖ. De talar om sig själva som ”vanliga Malmöbor” som inte representerar vare sig något parti eller någon organisation. Inte heller delar de helt varandras åsikter.
De blev alla bekymrade över valresultatet och uppmanade människor att mötas på Möllevångstorget i måndags.
29-åriga Amanda Casanellas Donoso kallar sig själv ”serietecknare som arbetar som städerska” och bor i en etta på Möllan.
Mac Velasquez, 25 år, och Alvar Velasquez Gullstrand, 26, är gifta och delar en två och en halva nära S:t Knuts torg. Mac Velasques studerar historia med kulturanalys på Malmö högskola och jobbar som personlig assistent. Alvar Velasquez Gullstrand utbildar sig till läkare och arbetar som sjuksköterska.
Varför protesterade ni inte före valet?
– Jag kunde inte ens föreställa mig att Sverigedemokraterna skulle komma in i riksdagen. Visst har jag fört en antirasistisk kamp, det får man göra hela tiden. Nu blev det verkligt, säger Mac Velasquez.
– Det räcker inte det jag gjort fram tills nu, säger Alvar Velasquez Gullstrand, som vill åka ut i stadsdelarna, prata med människor som röstat på SD och söka efter motkrafter.
I inbjudan på Facebook stod det tydligt utskrivet att ”alla skulle vi nog vara lyckligare om hela högeralliansen åkte ur”.
– Nedmontering av välfärden med arbetslöshet och utsatthet leder till rasism, säger Mac Velasquez.
De tre är nöjda med att ha satt en ”tacksam boll i rullning” och berättar om olika möten som följt på demonstrationen. De tänker arbeta vidare, men avser inte att arrangera fler demonstrationer. Deras visioner siktar mycket på att få igång samtal, mellan grannar, i kvarter.
– Jag kan inte bo i en stad där tio procent röstar på Sverigedemokraterna och inte göra någonting, säger Alvar Velasquez Gullstrand.
De långa tal som många höll i måndags på Möllevångstorget gjorde dem imponerade. Själva hade de inte förberett så mycket, bara snabbt kastat ihop några rader på ett papper. Någon i publiken kom med en riktig megafon, så att den lilla som inköpts på Buttericks inte behövde användas.
De tre poängterar att de inte arrangerade någon marsch genom Malmö. När folk började gå, tillsammans med sambabandet som dykt upp, hängde de på.
– Vi bara följde efter, säger Amanda Casanellas Donoso, som kände sig ”hoppfull” bland alla som deltog i protesten.
Alvar Velasquez Gullstrand anger tidsaspekten som en anledning till att det inte söktes demonstrationstillstånd. Det var en ”spontan sak”.
Anarkisten Amanda Casanellas Donoso tycker det är fel att be om lov ”hos dem man demonstrerar mot”.
Ingen av dem kände oro för att de skulle dömas för brott mot ordningslagen. Precis som de trodde har också utredningen efter den fredliga demonstrationen lagts ner.