MALMÖ. Brandkåren anställer nu en brandingenjör med ansvar för
underrättelsearbete och analys, för att kunna förutse värre katastrofer och
gripa in i tid.
Fortsätter bilbränderna i samma takt under resten av året kommer cirka 110
bilar att brinna i Malmö 2008. Nästan rekord, år 2001 brann 113 bilar i
stan. 1996 var siffran 61.
– Det är lätt att sätta eld på en modern bil. Allt fler delar har bytts ut
från metall till plast, säger Patrik Van Hees, professor i brandteknik vid
Lunds tekniska högskola.
– Och de brinner häftigare –plast ger två till tre gånger högre effekt – och
ger också större rökskador när det brinner i ett avgränsat utrymme, som ett
garage.
Egentligen är oftast inte bränderna i sig det otäcka – i hela landet dör cirka
tio personer årligen i bilbränder. Och då är det bränder i samband med
trafikolyckor, enligt Patrik Van Hees.
Det besvärliga är i stället vad bränderna betyder.
– En bil som självantänder klockan två på morgonen i något bostadsområde, det
finns ju bara inte, säger Linus Eriksson, operativ chef vid
räddningstjänsten Syd.
– Elfel som brandorsak är över huvud taget mycket sällsynt. Nej, det är
ungdomar, gäng, som eldar. Försäkringsbedrägerierna är en annan stor del,
men där eldar man oftast inte på en parkeringsplats eller i ett garage.
Och de gäng som tänder eld på bilar börjar inte med det. I stället är det den
allmänna skadegörelsen som kommer först: papperskorgsbränder,
containerbränder, kombinerat med graffiti.
– Sedan kommer massiv glaskrossning, mot skolan eller fritidsgården till
exempel. Och sedan kommer bilbränderna. Efter det tänder man eld på
skolbyggnaden, säger Linus Eriksson.
Han beskriver en stadigt stigande stege av förstörelse – brandanläggare som
när de inte möts av någon reaktion söker nya utmaningar.
– Vi har börjat jobba mer med att hitta trenderna. Nu i vår har vi sett mycket
papperskorgsbränder i något område i stan, då kan man vänta sig att det
följer andra saker.
Inom någon månad anställs två nya brandingenjörer vid räddningstjänsten Syd.
En av dem får specialansvar för att kartlägga skadegörelsetrender – alltså
även titta på sånt som inte normalt brandkåren ansvarar för – klotter och
glaskross, eller för den delen generellt brottsligheten i området.
– Visst måste man jobba förebyggande på det vanliga sättet – brinner det
nitton gånger i en container så får man flytta på den och tänder man eld på
samma vind gång på gång så får man tömma den på brännbart material, säger
Linus Eriksson.
– Men vi behöver bli bättre på att analysera orsakerna till att man anlägger
bränder. Ser man tidiga tecken så blir det lättare att gå in med andra
insatser, uppsökande verksamhet, samarbete med skolorna och så vidare.
Ett tätt samarbete mellan fastighetsägare, skolor, räddningstjänst och polis
finns redan i stadsdelen Rosengård, som under årets fyra första månader
drabbades av nittio anlagda bränder.