Det finns siffror och sammanställningar som allmänheten uppmanas ta med en stor nya salt. Hur trovärdig avsändaren än är.
Nu är det dags för just den formen av vaksamhet.
Saken: 180 av Sveriges blåsigaste kommuner har listats efter exakt hur mycket det blåser – det är forskare vid Uppsala universitet som på uppdrag av Energimyndigheten kartlagt hur mycket det blåser i olika delar av landet. Vindkraftföretaget O2 Vindel har sedan sammanställt den sällan efterfrågade listan utefter kommunnivå. Anledningen är att man vill veta var det är bäst att upprätta vindkraft.
Alltså i korthet: var det blåser mest.
Malmö hamnar först på 62:a plats av Sveriges 290 kommuner. Omöjligt.
Listan fortsätter överraska.
Göteborg, exempelvis, ett stort blåshål, fäster varken Uppsalaforskarna eller O2 Vindel någon större vikt vid utan placerar den kommunen först på 114:e plats.
I Lund, med sitt stilla drag, blåser det mer än i Malmö. Lund stoltserar med en 32:a plats.
Vellinge, där många Malmöarbetare bor, har de det också blåsigare än på jobborten (50:e plats) vilket i sådana fall skulle göra val av bostadsort något märklig.
Mer förståelse finns kanske för att vindpinade Gotland hamnar på första plats.
Personer bakom statistiken hävdar av sina naturliga skäl att listan visst är korrekt, att det handlar om att kommuner med öppnare och större landskap skulle vara mer passande för ett vindkraftverk – det stormar exempelvis inte lika mycket om det står stora byggnader i vägen.
Men som så ofta med forskning glöms det bort att blåsiga miljöer handlar mer om en känsla. Helst kryddad med regn i sidled.